Samhällsmoralen gror ur gräsrötterna

Tage Danielsson har sagt ”Samhällsmoralen gror ur gräsrötterna, och gör den inte det beror det på att den har gödslats med för mycket skit från ovan”.

Skiten trillar ner från ovan men inte sjutton gror det fram någon moral bland befolkningen som tycker att lagstiftningen kring prostitution är bra för det. Så känns det inatt.

Vad tycker svenska folket om sexarbete? Det är svårt att få en uppfattning om vad folk så där i allmänhet tycker om prostitution och den lagstiftning vi har.

För vem säger i fika rummet att hon har anlitat en manlig eskort och vilken man vågar berätta att han är en sådan där hemsk sexköpare. Men om man tittar på de diskussioner som förs på Internet bland människor så känner jag ett enormt stöd just nu och har känt det länge.

De där som är emot prostitution är egentligen inte så många. Eller jag kanske ska skriva de som är för dagens lagstiftning kring prostitution och hur vi sexarbetare behandlas. För många kan vara emot prostitution som fenomen men ändå vilja avkriminalisera den och tycka att det är rätt att börja lyssna på oss som säljer sexuella tjänster.

Politiker och media tycks inte ha hängt med riktigt för de fortsätter att försöka gödsla fram en moral med sin skit!

Jag hoppas att många av dem tittade på TV3 i måndagskväll när de visade en mycket bra brittisk dokumentär – En oskulds dagbok.

Dokumentären handlade egentligen om hur det är att vara vuxen och oskuld men eftersom två av de tre personerna som filmen handlade om valde att lösa ”problemet” genom att anlita sexarbetare så var också dokumentären en fin skildring av hur både kunder och sexarbetare är samt hur försäljning av sexuella tjänster går till.

Det var kul att se hur Cathrine satt med sin syster framför datorn i jakten på den rätta manliga eskorten. Catherine är kristen, 43 år gammal, och bestämde sig tidigt för att hon skulle vänta med sex tills hon gifte sig. Men åren gick och nu hade hon fått nog med att vänta på den rätte att gifta sig med.

Det var nästan fest stämning inför mötet med den manliga eskorten. Blommor fixades liksom att hon klädde sig fint och planera inför besöket. Hon visste att hon inledningsvis skulle få sensuell massage och oj så lycklig hon såg ut efteråt. Det var mer än bara sex sa hon, det var liksom hela paketet som hade varit lyckat.

I dokumentären fick vi också träffa Alan, 49 år, en man med en mindre handikapp: ett resultat sin första kyss då han fick körtelfeber. Sedan dess har Alan varit nervös i kvinnors sällskap – alltför nervös för att kunna få erektion. Han berättade att han anlitat sexarbetare förr och med tårar i ögonen sa han att det som var så nytt och stort för honom då var att bli omkramad av en kvinna. Att upptäcka hur varm en kvinna är. Han hade då inte lyckats genomföra ett samlag och i dokumentären fick vi följa med honom när han besökte Arianna, en eskort som specialiserat sig på medelålders oskulder.

Det syntes att Arianna var spänd inför kamerorna men jag tyckte hon förklara på ett fint sätt vad hennes jobb går ut på. Sen tyckte jag synd om Alan som i bilen på vägen till henne funderade om det han gjorde var fel eftersom så många är emot prostitution. Jag tycker det är hemskt att kunderna ska behöva tänka så, speciellt en man som han.

Alan påpeka också att det inte bara handla om sex, utan också om kramar, prat och allt annat runt i kring var minst lika viktigt. Efter besöket hos Ariana fick hans självkänsla en kick och han vågar nu närma sig kvinnor och börja leta efter en flickvän. Jag har sett samma sak hända med kunder som är nyskilda, många är osäkra och har tappat självförtroendet helt.

Att arbeta med sex ger mer än bara pengar tillbaks. Om ni såg dokumentären så förstår ni hur glad man själv blir av att krama om en man som Alan, det är fint att hjälpa en annan människa att få tillbaks sitt självförtroende på det sexuella området. Att ge kramar till en människa som varit utan kramar länge, att känna hur man kan göra en kund lycklig. Ibland har man kunder som har ett aktivt sexliv men som söker upp en för att de vill ha en kvalitativ upplevelse. Deras uppskattning är också något som gör att man gillar jobbet.

Jag blir så arg när folk beskriver sexarbete som att män i princip runkar av sig i en kvinnas kropp. Varför står det inte utredningen bakom sexköpslagen att om kvinnor kan köpa tillträde till mannens kuk för att tillfredsställa sina egna sexuella behov så strider det mot uppfattningen om alla människors lika värde och strävandena mot full jämställdhet mellan kvinnor och män?

Sexarbete i sig är för mig något fint och jag ogillar när det smutskastas. Men jag avråder trots detta de flesta att börja arbeta med att sälja sexuella tjänster. Det krävs mycket för att man ska klara av det här jobbet utan att fara illa. Läs gärna mitt inlägg – Funderar du på att börja jobba som eskort? Och läs fakta om jobbet på SANS hemsida.

Sedan går det upp för mig mer och mer att det man tyvärr måste klara av för att inte fara illa av det här jobbet är framför allt den där skiten som kommer från ovan för att gödsla fram en samhällsmoral bland gräsrötterna.

Innan idag ringde en kollega till mig och jag var då så himla upprörd över Adaktussons artikel i SvD. Oj sa hon… då måste jag gå och köpa tidningen. Jag sa, snälla gör inte det, du kommer bara må dåligt av att läsa det.

Just nu känns det som om jag inte orkar läsa en enda artikel till med skit. Det kanske inte alltid framkommer här på min blogg hur fruktansvärt arg, kränkt och ledsen jag blir av skiten som trillar ner från ovan. Och jag vet att jag inte är ensam om att bli det. De flesta som arbetar med sex – och erotik skyddar sig mot detta genom att inte ta del av debatten. De låter bli att engagera sig och jag kan inte tycka annat än att det är rätt klokt.

Det är tungt att vara engagerad i debatten om prostitution. Jag får tänka på att det finns ett stort stöd därute bland vanliga människor. Och kanske snart så börjar media och politiker att förstå det, att de rör sig i en motvind, en tyst men hård motvind.

Jag får också lite oftare tänka på att jag har ett stort stöd från mina kollegor. Det som gjorde mig gladast idag var att en kollega till mig, som tidigare bloggat om sitt arbete som eskort, skrev en underbar kommentar till ett blogginlägg som argumenterade emot prostitution. Hon skrev:

Våga inte. VÅGA INTE ens börja med att Isabellas synvinkel bara gäller just henne. Jag mår illa. Jag blir så jävla förbannad.

Ni uttalar er om prostitution som om ni hade någon aning om vad det handlar om. Och när en sköka väl sticker fram skallen och säger sanningen så viftar ni direkt bort henne som icke trovärdig. Ni borde skämmas!

Jag skrev länge om mitt jobb på min blogg Memoirs of an Escort. Mina åsikter och Isabellas åsikter är desamma. Vi har båda samma erfarenhet av branschen. Och vi är LÅNGT FRÅN ENSAMMA.

Sök själva fram forum för prostituerade i Sverige (ja, för vi bor i Sverige, inte i Thailand) och kolla åsikterna. Den absoluta majoriteten av publikt annonserande oberoende escorter i Sverige linjerar sig med samma åsikter som jag och Isabella.

Vi är hundratals (kanske tusentals) som sitter i skuggorna och tyst stödjer hennes starka kamp för våra rättigheter. Vi är fler än ni någonsin kan tänka er och vi står bakom Isabella som en tyst MUR av kvinnor som är jävligt trött på att offerförklaras och idiotförklaras på grund av ERA åsikter om hur kvinnors sexuella begär borde se ut.

Det är NI som är den främsta anledningen till att män uppfattas som sexuellt överlägsna gentemot kvinnor. Det är NI som sprider propagandan om att kvinnor är ”offer” i en sexuell situation där mannen inte är det.

Det är NI som ser till att kvinnors sexuella begär och lust hålls fastlåst med ett hundkoppel. Ni är den nymodiga versionen av den katolska kyrkan.

I en jämställd värld hade en kvinnlig escort setts med samma ögon som en manlig. Varken mer eller mindre som ett offer än honom. Men den jämställda världen vill ni uppenbarligen inte ha.

Läs min favoritbloggare Louise Perssons inlägg idag – ROKS sufflerar en desinformerad Adaktusson

”Filosofiska brandtal har hållits borta hos Pastor Karin som blev så imponerad av Adaktusson men kan inte förklara eller klarlägga en enda etisk tanke om varför subjektiva värden ska ha företräde framför objektiva värden?

Och det slog mig klart och tydligt efter en genomläsning i kommentarerna att ett av de största problemen med debatten om den svenska prostitutionspolicyn är den totala bristen på genomtänkt etik. Och den har betydelse inte bara för den typen av debatt utan i många frågor. Så länge vi tror att det är rätt att påtvinga människor subjektiva värden i namn av demokrati kommer denna typ av frågor och möjligheter till lagstiftning om utopiska ideal som människor inte kan leva upp till alltid existera.

Egentligen borde det vara rättsligt likgiltigt vad människor gör i sina sovrum, och vad fredliga människor samtycker till, och för det mesta tycker också människor det (folk skulle bli arga om det gällde dem själva, men det är alltid lätt att trycka ner minoriteter), men när man accepterar att styre handlar om en demokratisk strid om subjektiva värden så kan alltid en majoritet förtrycka en minoritet.

Det är denna syn på demokrati som urholkar mänskliga rättigheter, för de betyder numera en rätt att inkräkta på människors privata liv. Vi har blivit slavar under godtyckets tyranni.”

”Kvinnan äger sin kropp på precis samma vis som vi antar att mannen äger sin kropp – och att det är detta självägande som är skyddet från slaveri, vilket i sig också ger rätten att avsluta graviditeter och att skydda sig mot graviditeter. Inte tvärtom genom att lagstifta på ett sådant vis och med sådan motivation att det undergräver vårt enda grundläggande och rättmätiga moraliska skydd från slaveri. Det är inte bättre att staten behandlar kvinnors kroppar som sin egendom för politiska mål, jämställdhet. Det är inte jämställdhet det är slaveri. Om du inte kan förfoga över din kropp efter ditt eget förnuft och mål är du per definition en slav. ”

Cowardice asks the question, ”Is it safe?” Expediency asks the question, ”Is it politic?.” Vanity asks the question, ”Is it popular?.” But, conscience asks the question, ”Is it right?.” And there comes a time when one must take a position that is neither safe, nor politic, nor popular, but one must take it because one’s conscience tells one that it is right.

Martin Luther King, Jr.

No man treats a car as foolishly as he treats another human being. When the car will not go, he does not attribute its annoying behaviour to sin; he does not say ”you are a wicked motorcar and I shall not give you any more petroleum until you go. He attempts to find out what is wrong and to set it right.

Bertrand Russell

.

.
Andra bloggar om: prostitution, sexualitet, feminism, debatt, media, politik, sex, horstigma.
.
...