Kommer exploatering av sexarbetare förebyggas och bekämpas på samma sätt som regeringen vill förebygga och bekämpa exploateringen av byggnadsarbetare, jordbruksarbetare, städare m.fl.
Jag är nyfiken på svaret…
Idag i SvD presenterar justitieministern Beatrice Ask och arbetsmarknads- ministern Sven Otto Littorin en rad olika förslag som regeringen ska ta ställning till för att bekämpa och förebygga människohandel.
En interdepartementala arbetsgruppen har arbetat fram förslagen som nu ska beredas inom regeringskansliet. Rapporten innehåller ett 30-tal förslag för att förebygga och bekämpa människohandel, arbetskraftsexploatering med mera, motverka efterfrågan och skydda och stödja offer för sådan handel.
En sak gläder mig speciellt med dagens artikel i SvD och det är att Ask och Littorin skriver; ”På goda grunder kan antas att det ofta är samma krafter som ligger bakom människohandeln oavsett om den sker för arbetskraftsexploatering eller för sexuell exploatering.”
Och när de ska beskriva vilka drivkrafter som ligger bakom människohandeln skriver de:
”Det kan handla om globala faktorer, gränser som har undanröjts, svårigheterna att legalt kunna komma till väst och arbeta, efterfrågan på billiga varor och tjänster, fattigdom kombinerat med en längtan efter ett bättre liv, en längtan som utnyttjas av skrupelfria kriminella. Kombinationen av detta utgör grogrunden för människohandeln.”
Äntligen lite realism när man beskriver orsakerna, och det var riktigt skönt att slippa behöva läsa att det är människors behov av sex och intimitet som ligger bakom all människohandel.
Jag förväntar mig nu att höra motståndare till prostitution hävda att prostitution inte är ett arbete eller ett yrke och man därför måste bekämpa sexuell människohandel annorlunda än annan människohandel.
Men vänta lite nu… var inte drivkrafterna bakom all människohandeln de samma?
Och både regeringsrätten och kammarrätter säger att vi som säljer sexuella tjänster bedriver en näringsverksamhet och då måste väl någon sorts arbete utföras i detta, eller? Varför håller annars sexarbetare på att försöka reda ut med skatteverk, försäkringskassor och andra hur sjutton vi ska kunna gå tillväga för att göra rätt för oss och få samma rättigheter som alla andra egna företagare? Det är inte lätt med de diskriminerande lagarna som finns runt vår näringsverksamhet.
Kan vi t.ex. anlita en revisor för hjälp? Nej, för om en revisor hjälper oss så befrämjar han/hon försäljning av sexuella tjänster = koppleri -> fängelsestraff.
För att visa det horribla i vår situation kan vi överföra den politik och den lagstiftningen vi har idag för att minska exploateringen av sexarbetare till byggbranschen och då kan det bli så här…
Det blir kriminellt att på något sätt hjälpa ex. en snickare att snickra i Sverige. Du får inte befrämja hans arbete eller förmedla några snickeritjänster till honom. Snickaren blir vräkt från sin bostad om han snickrar hemma. Man kommer att sätta hans fru och/ eller straffmyndiga barn i fängelse om de tar del av de inkomster han tjänar på att snickra.
Dessutom kommer många politiker föreslå att dessa brott i framtiden ska klassas som brott mot människohandel.
Pga av människohandeln inom byggbranschen så kommer alla som anlitar byggjobbare att bli kriminella i framtiden.
För det effektivaste vapnet mot människohandeln inom byggbranschen anses vara att man attackerar efterfrågan på byggjobbarnas tjänster och fokuserar på dessa skrupelfria människor som anlitar slavar för att bygga deras hus.
Det är oerhört viktigt att fömedla att det enda moraliskt riktiga i Sverige är att alla utför sina byggjobb själva. Att hjälpa goda vänner eller vem som helst med byggjobb är fortfarande acceptabelt, bara man gör det gratis, för så fort en penningtransaktion sker så får köparen makt över byggjobbaren och vi anser inte att det är rätt att någon köper en annan människas kropp i Sverige.
Detta är exakt vad Thomas Bodström och Kristdemokraterna m.fl. föreslår när det gäller sexuell människohandel.
Vill det sig riktigt illa så kan byggjobbarna dessutom råka ut för sexuell exploatering. Det är rätt vanligt för typiska manliga yrken och förekommer mycket ofta inom ex. brandkåren för att sälja kalendrar.
När det gäller kalendrar så har dock brandmännen i år fått en storsäljande konkurrent i Frankrike. Kalendern som exploaterar franska nakna rugbyspelare andas betydligt mer sexism än någon annan kalender i år, kolla in bilderna i detta inlägg! Vissa av medlemmarna i det franska rugbylaget Stade Francais är t.o.m. kedjade och visst ser en del av dem väldigt unga ut! Är alla över 18 år på dessa foton?
Att män exploateras inom sporten hör vi ju dagligen. Sportkroppar säljs och köps inom de flesta sporter, det förekommer t.o.m. att barnkroppar säljs inom sportindustrin.
De är nästan som om de vore moderna gladiatorer. De ådrar sig skador för livet och 90 % blir traumatiserade för livet, ibland med allvarliga funktionshinder som följd av att de utnyttjats sedan de var barn inom sportindustrin. Ibland tvingas de spela eller sitta på bänken, de styrs av slavkontrakt och klubbarna tjänar stora pengar. Doping och droger är vanligt förekommande. Och ibland fotograferas dessa sportsmän som sexuella objekt för snuskiga tanters lustar i reklamsammanhang eller som i dessa bilder för att sälja en kalender!
Och sådana här bilder är inte bra för våra pågar att växa upp med, de kan dessutom köpas i vilken bokhandel som helst.

Jag läste en syrlig kommentar från en man om den här kalendern, en man som förmodligen inte själv kan leva upp till det här mansidealet och därför attackerar han sexismen på följande manliga sätt:
”Det ser inte ut som om det de här männen försöker dölja är speciellt stort.”
Det är så uppenbart att den här typen av bilder förstärker myten om den lyckliga sportiga mannen och uppfattningen om att storleken på en mans … är avgörande för hur pass manlig en man är samt att det enda vi kvinnor vill ha är muskler och stora …!
Ps…
Jag återkommer med ett nytt inlägg om det här när jag har läst igenom hela förslaget från den interdepartementala arbetsgruppen i regeringskansliet. Fram tills dess läs Pyes fina text – Jakten på en dröm! Kolla också in ”Varför reser kvinnor från Öst Europa hit och säljer sexuella tjänster” eller välj och vraka bland alla andra inlägg jag har skrivit om människohandel.
Läs också hur Nya Zeeland 2003 valde en pragmatisk och human politik före diskriminering, våld, förtryck och horstigma. En politik för mänskliga fri – och rättigheter för alla och mot exploatering av sexarbetare.
Jag hoppas att du fattar att den sista delen av det här inlägget är skrivet med glimten i ögat och kan betraktas som satir eller kåseri, inspirerat av Joshs manifest mot dansbandsmusik.
.
![]()
.
Andra bloggar om: prostitution, politik, människohandel, regeringen, sexism
.
.
..
![]()
torsdag, januari 31, 2008 at 14:58
Låt oss hoppas att byggarbetare och idrottare är något intelligentare än dansbandsmaffian, för jävlar vad arga de är på mig! Och jag har skitroligt.
torsdag, januari 31, 2008 at 15:35
Hoppas Du inte åker på anklagelser om att försöka smutskasta snickare och idrottsmän. Jag vet, från mitt kåseri häromdagen, att det finns människor som inte förstår ironi. Jag gör det dock, inbillar jag mig, och håller med Dig fullständigt. Men varför bara begränsa det till idrott och byggsektorn? Hur många kroppar säljs inte inom mannekängbranschen? eller inom politiken? I t ex riksdagen sitter heltidspolitiker som sålt sina kroppar för en lön, bara för att tvingas rösta om lagar, läsa utredningar och annat. Och hur många har inte vittnat om hur dåligt de mått av att vara heltidspolitiker? Nej, säger jag, förbjud alla yrken där någon får betalt för att utföra en tjänst, annars kommer vi aldrig komma från att vara ett genomtraumatiserat folk!
torsdag, januari 31, 2008 at 15:40
[...] av många som hängt på är: Att arbeta som eskort, drottningsylt, Teflonminne, argumentum ad ignora… och [...]
torsdag, januari 31, 2008 at 15:51
Jag skrattar så jag dööörr varje gång jag läser Joshs inlägg och kommentarerna kring det… och sen reaktionerna på Dicks gästbloggsinlägg här… ja hmmm det jag tyckte var roligt mottogs inte som humor av andra …. det är farligt att skoja om politiker…
Men vi måste skratta åt det här och omedvetet så gled jag in på det här med satir när jag själv skulle skriva idag.
Det är så lustigt att man kan föra de här mkt märkliga resonemangen om oss och om prostitution men att det blir ett sådant liv så fort man överför samma resonemang på något annat.
torsdag, januari 31, 2008 at 16:15
Nej, det är inte så märkligt. Har man inte hållbara argument måste man ifrågasätta dem som pekar på ohållbarheterna, eftersom man inte kan debattera utifrån dem. ”Attack är bästa försvar” brukar man säga, för då tvingas de som kan genomskåda de ohållbara argumenten ägna sig åt att freda sig själva istället.
Eftersom denna metod genom historien alltid praktiserats av moralisterna har det blivit ett sorts självklart privilegium för dem att kunna göra ovederhäftiga påhopp. Om sedan kritikerna av dem dristar sig att påpeka sådant, attackera eller driva med dem, drar genast en svans av ”måttfulla” individer ut och ifrågasätter det. Om det beror på att de ska skydda moralisterna eller någon sorts missriktad ”omsorg” ska jag dock låta vara osagt.
torsdag, januari 31, 2008 at 19:31
Jag tror mer på att horstigmat är så starkt i Sverige så människor reagerar inte över att man säger sådana här saker och gör så här mot oss. Men när någon annan utsätts för samma sak ich samma resonemang så reagerar man för då blir det väldigt anstötligt direkt.
När jag skulle för första gången försöka sätta mig in i hur mina kollegor har det som arbetar på en bordel så tänkte jag så här:
Tänk om jag var tvungen att ta emot 7 kunder på en dag?
Mitt svar blev då – NEJ jag skulle fara illa av det. För med automatik tänker jag att någon skulle tvinga mig även om det inte finns något tvång alls med i bilden mer än i våra fördomar om hur det är att arbeta på en bordell. Idag med kunskap tänker jag:
Skulle jag passa för att ha en bordell som min arbetslokal, där jag i trygghet kan arbeta med sex på mina egna villkor?
Svar Ja självklart, jag skulle må bättre av att kunna jobba så.
torsdag, januari 31, 2008 at 23:09
Haha så himla bra! Har inte hunnit med att läsa alla kommentarerna där. Fanns det verkligen nån som tog illa upp? För det måste jag ju se!
Här finns förresten enormt många människohandlare, speciellt om sommaren. Tänk det trodde man ju inte om sina grannar! Sommaren igenom hör man hur dem utnyttjas. Dem svettas, bankar och borrar, flåsar och lider. Stackars män att bli hitlurade av skoningslösa hallickar.
Ja, en egen ateljé med en väninna är att att föredra framför allting annat. Fast då åker man ju dit som hallick för att man samarbetar med sin bästis. Huh!
fredag, februari 1, 2008 at 13:48
BJ
Ja hur man vänder sig så har man rumpan bak i den här branchen o då menar jag inte nödvändigtvis analsex*ler*
fredag, februari 1, 2008 at 22:47
Haha ja det är sant Sunny. Dem gillar bakvägen där det är lättare att dölja sanningen.
Analsex är nåt annat, det är liksom raka puckar
måndag, februari 4, 2008 at 0:17
Isabella:
Vi får hoppas att inget av våra barn väljer gruvarbete!
Det är väldigt farligt i hela Asien o före detta Sovjet.
Men som vi såg i går så kan det ske olyckor här hemma oxå.
Ska vi arbeta för att få bort arbeten där miljön (alla gaser o dyl långt under jord är usel o där rikskerna att skada sig o dö ganska stora så bör vi väl börja där?
När kommer boken” Den lycklige gruvarbetare” o kan en gruvarbetare skriva den utna att bli anklagade för att lobba åt LKAB?
måndag, februari 4, 2008 at 11:23
Sunny om bara folk kunde förstå eller åtminstone lite grann tänka på sexarbete som ett arbete även om det är svårt att jämföra vårt arbete med andras (pga den professionella intimetet som jobbet kräver) så skulle så mycket vara lättare.
måndag, februari 4, 2008 at 20:29
Ja det finns ju jobb o yrken där man kommer väldigt nära en annan människa både psykiskt o fysikt.
En barnmorska som förlöser ens barn :
Där blir det helt öppet från början.
Så utelämnande att jag lät min Käre förlösa mina 2 första barn hemma.Bara den yngsta är född på sjukhus.
Med min bakgrund (Övergrepp.våld) orkade jag inte utsätta mig för en sådan intim öppenhet med en främling.
Jag fick leta i många år innan jag hittade en tandläkare som hjälpte mig av med min svåra tandläkarskräck.Även i den situationen är man ju så totalt utelämnad.
Yrken som massör o fotvård:Där slipper man den själsliga intimiteten men inte den kroppsliga.
O hos psykologen o psykiatern lämnar man ut sin själ/rotar i andras själar/ men har lite eller ingen kroppskontakt.
Själv kramar jag om min psykolog men lite avvaktande. Min psykiater sedan 30 år kranmar jag nästan sönder *ler*
Som sexsäljare bestämmer man ju själv hur nära kontakt man vill ha. O man har ofta speciella tjänser som man utför o andra man inte utför.Jag upplever en stor frihet i den branchen: Öppenheten är stor åt alla sidor.