del1.jpg– Vi känner till din hemsida! En ärlig, bestämd och rak blick mötte mig i förhörsrummet! Vad vill hon, var på din vakt, hon kanske kommer lura dig, sa min inre röst. Scener ur amerikanska polisfilmerna rullas upp i mitt inre.

– Det är en man som du haft kontakt med som vi vill veta mer om. Han har skickat flera mail till dig på den här hotmail adressen. Papper med mail utskrifter hamnar på bordet och mycket riktigt det är mail skickade till min jobbmail!

Jag får nästan panik! Tårarna börjar komma fram i mina ögon. Nu är det kört, vad har jag gjort. Tänk om det kommer ut att jag är en hora?

Tanken på vad det skulle innebära för mina barn ger mig en stark ångest och får mig att börja gråta. Ingen absolut ingen mer än mina kunder har vetat om min stora hemlighet fram tills nu och nu sitter jag här hos polisen i förhör!

Försiktigt, utan att prata kränkande till mig, berättar den kvinnliga kriminalkommissarien för mig att man vet att de mailen skickats från min dator och att det är jag som står bakom hemsidan… man har spårat IP adressen till mig.

interrogation2.jpgJag är rädd och osäker, vad handlar detta om? Känns löjligt att fortsätta försöka låtsas som att man inte känns vid mailen eller min hemsida.

Frågar försiktigt om hemsida är olaglig på något sätt? – Nej, det är den inte och vi misstänker absolut inte dig för någonting alls. Vi vill bara ha din hjälp med att du berättar vad du vet om den här mannen som du haft kontakt med.

Kvinnan mitt emot mig verkar vara snäll och förstående. Hon ser inte ner på mig fast hon vet att jag är en hora! Hon visar mig respekt och lyssnar förstående då jag förklarar att jag jobbat som eskort fram tills för någon månad sen.

Berättar varför jag börja jobba och lite om hur jag jobbat. Att jag just nu mår psykiskt dåligt och därför inte kan jobba, eller rättare sagt jag har ingen lust och därför vill jag inte träffa några kunder. Att jag funderar på att sluta som eskort. Det är rätt skönt att berätta sin stora hemlighet och allt jag säger tas emot på ett mycket fint sätt. Känner intuitivt att jag kan lita på kvinnan mitt emot!

Tårarna torkas, ångesten släpper och yrseln börjar avta. Försöker koncentrera mig och komma ihåg något om den här mannen de så gärna vill veta mer om. Vad han är misstänkt för? De kan inte berätta, bara tala om att det är ett mycket grovt brott och att de behöver all hjälp de kan få. Jag försöker tänka efter… en man som ringde mig 18 gånger under sommaren? Vem var det? Vem har jag pratat så mycket med i telefonen? Och vad misstänks han för? Är det rätt att berätta om en kund för polisen … jag utlovar ju 100% integritetsskydd till mina kunder. Men ett grovt brott, det är ju lite skillnad det. Det måste ju vara allvarligt annars så hade ju inte polisen bemödat sig om att spåra upp vem jag är.

interrogation.jpg

Tankarna snurrar och jag försöker komma på vem det kan vara. Det måste ju handla om narkotika, tänker jag. Och visst jag träffa ju en kund som tvunget skulle röka hasch i somras. Är det en man från Stockholm som ibland bor här nere undrar jag lite försynt? – Berätta mer om den mannen säger polisen. Och utan att ge henne några ledtrådar för att röja hans identitet så berättar jag lite mer… ganska snabbt säger hon nej det är inte han. – Kommer du inte ihåg att du haft kontakt Sven Svensson som bor i Svenstad? Han ringde dig från det här numret. Titta här… här är det ni skrev till varandra på mailen. Har ni träffats? För det står här att ni planerade att träffas den 9 augusti?

talktime.jpgJag tittar och ingen klocka ringer alls, vem är detta? Tänker och tänker och helt plötsligt kommer en minnesbild upp i huvudet. – Jo jag kommer ihåg att jag har pratat med honom i telefon, säger jag. Samtidigt får jag en stark obehagskänsla och ångest.

– Berätta vad du minns, säger min förhörsledare samtidigt som hon liksom verkar vakna till i sin stol där mitt emot. Det första som dyker upp i mitt huvudet formuleras till ord. – Det första jag tänkte när jag prata med honom var att det är nog hemskt synd om hans fru, säger jag… samtidigt så ser jag att polisen mittemot helt plötsligt rycker till och för en sekund är hon inte längre helt neutral till det jag säger.

 

Läs fortsättningen i del 2