mq.jpgDagens gästskribent Anna Morvall tar upp problemet med synen på sexsäljare som antingen offer eller aktör. Hon önskar att feminister tar sig utanför de konstruerade ramar som finns idag och istället inkluderar sexsäljarna i den feministiska debatten.

Anna Morvall är feminist och författare till C-uppsatsen ”Jag är ingen dum blondin eller någon gammal pundare: Tre sexsäljande tjejers berättelser om sina liv som sexsäljande”, sociologi, Linköpings universitet.


Under år 2006 skrev jag en C-uppsats i sociologi utifrån intervjuer på telefon och e-post av tre sexsäljande tjejer. Detta har knappast gett mig någon enorm erfarenhet på området, men det som blev tydligt för mig då var den problematiska synen på sexsäljande som antingen offer eller aktörer.

madonna_whore.jpgI den feministiska debatten används ofta en teoretisk modell för hur kvinnors sexualitet kan förstås i vårt samhälle. Kvinnan uppfattas antingen som ”horan” – den syndiga, hon som tar för sig, står på sig och lever ut sin sexualitet; eller ”madonnan” – den kyska, tillbakadragna, den oskuldsfulla. Kvinnan i vårt samhälle kan aldrig uppfattas som både och, som en hel människa.

Denna motsättning kan man också se som en motsättning mellan offer och aktör. Antingen blir man utsatt för någonting, eller så agerar man själv. Många feminister menar då att synen på tjejer måste bli mer komplex, mer hel och inte uppdelad.

Ett exempel på problemen med en syn på tjejer som antingen offer eller aktör är den vanliga situationen med en tjej som ställer upp på att ha sex med sin pojkvän fast hon varken vill eller är kåt, bara för att vara schysst mot honom. Det är lätt att se på vilket sätt det är en underordnad position: han är (oftast) fysiskt överlägsen henne och genom att hon underkastar sig hans vilja har han också den psykiska makten och kontrollen. Samtidigt är det, trots allt, ett aktivt val från hennes sida: hon väljer att ha sex med honom. Möjligen protesterar nu några och säger att det inte är något fritt val, men det menar jag vore att förminska henne. Hon väljer, hon agerar, det är att förstå henne som hel människa. Ett val är i själva verket aldrig fritt, utan alltid influerat av en maktaspekt i den sociala situation valet görs. Det innebär dock inte att det inte är något val.

media8.jpgI min undersökning var detta också tydligt. Två av tjejerna som jag hade kontakt med uppgav att de endast sålde sex för pengarnas skull. Den ena av dem tyckte att själva sexet var helt okej och till och med skönt ibland medan den andra tyckte att det mest var ett nödvändigt ont, inte alls skönt men det gick att stå ut den lilla tid det pågick. Ingen av dem skulle sälja sex om de inte ansåg sig behöva pengarna. De var alltså på ett sätt offer under sin ekonomiska situation. Å andra sidan kunde de valt att göra någonting annat för att tjäna pengar, men de valde att sälja sex för att det inbringar oslagbart mycket pengar på kort tid.

De valde, agerade. Kvinnor i sexuella situationer är överhuvudtaget sällan aktör/aktiv eller offer/passiv, utan snarare både och. Dessutom menade tjejerna att det största problemet med att sälja sex var just andra människors syn på dem och det de gjorde.

Det märkliga är att trots kritiken av uppdelningen i offer – aktör så är synen på sexsäljande ändå ofta präglad av antingen offer för en tvingande situation som man ska tycka synd om, eller som tillhörande en apart minoritet som har sexsäljande som intresse och vars situation man inte behöver bry sig om. Men den synen menar jag måste brytas för att istället se att en relation alltid influeras av makt, oavsett om det är en sexuell situation och oavsett om den involverar pengar eller inte.

proteam.jpgDet finns inget tvivel om att det är mindre fritt att sälja sex för att få snabba pengar för att finansiera heroinmissbruk än att sälja sex för att man tycker att det är spännande och upphetsande i allmänhet. Det innebär dock inte att det ena är totalt ofritt och det andra totalt fritt, att den ena är ett offer och den andra en aktör.

I båda situationerna är det möjligt att välja annorlunda, även om förutsättningarna för det är betydligt svårare i det första fallet än i det andra, och därför måste också den feministiska förståelsen av försäljning av sex bli betydligt mer komplex än antingen det ena eller det andra – antingen frivilligt eller ofrivilligt, antingen aktör eller offer.

Den som säljer sex som allmänt intresse är naturligtvis en aktör, men måste samtidigt precis som alla andra kvinnor förhålla sig till en situation i ett samhälle där man som kvinna på olika sätt är underordnad.

tada.jpgFeminismen har som mål att kritisera en förminskande och skuldbeläggande syn på kvinnors sexualitet, men måste man inte då fråga sig: Är det inte märkligt att feministiska diskussioner om försäljning av sex i så hög utsträckning förts utmed samma linjer som den moralistiska synen på sex genom hela historien? Tidigare sågs försäljning av sex som moraliskt fel, nu ses det som antingen ett utslag av en maktlös position eller som ett apart intresse för människor utan rätt till debatt och uppmärksamhet kring sin situation.

Tidigare sågs sex inom äktenskapet som det enda rätta, nu använder man istället beteckningen ”fri kärlek” eller ”fritt sex” som godkännande stämpel. I slutändan hamnar man i samma slutsats: försäljning av sex = fel, ”fritt sex” = det enda rätta. Och detta präglar också synen på de sexsäljande: de får inte rum inom den feministiska debatten.

Jag menar att det är ett problem. Jag menar nämligen också att diskussionen om försäljning av sex får betydligt mer vidsträckta konsekvenser än till sitt specifika innehåll. Synen på sexsäljande måste för feminismen innebära någonting annat än antingen en minoritet som tycker att sexförsäljning är kul eller en grupp offer (aktör eller ett offer, hora eller madonna). Synen på sexsäljande måste för feminismen ta sig utanför dessa i förväg konstruerade ramar. Sexsäljande innebär i själva verket en mängd tjejer och kvinnor runt om i världen som säljer sex av en mängd olika skäl, mer eller mindre frivilligt eller ofrivilligt, och synen på denna mängd tjejer innebär dagligen också ett hot mot alla tjejer och kvinnor som inte säljer sex – risken att bli sedd som ”hora”. Risken att vilja för mycket, risken att gå över gränsen, risken att bli uppfattad som att man gör något frivilligt som inte anses vara det rätta.

senstrad.jpgEtt betydligt viktigare fokus är kampen för att utvidga kvinnors handlingsmöjligheter i samhället överhuvudtaget: sexuell makt, ekonomisk makt, politisk makt, psykologisk makt, fysisk makt etcetera. För att få bukt med de problemen måste sexsäljande tjejer och kvinnor inkluderas i den feministiska debatten. Sexsäljandes erfarenheter behövs precis som andra kvinnors: upplevelser av gemenskap och utanförskap, upplevelser av styrka och förnedring, kort sagt deras upplevelser av att ha blivit tilldelade beteckningen ”kvinna”. Inte endast för att stärka sexsäljande tjejers positioner specifikt, utan för att synen på alla tjejers sexualitet fortfarande präglas av ett fördämmande av den största synderskan av dem alla: ”horan”.

Anna Morvall
.

Stort Tack för ditt bidrag Anna!
Jag hoppas att fler kommer🙂
Kram!
Isabella

.
roseline.jpg

.
Andra bloggar om: , , , , ,
.
Bloggtoppen.se ...badge_intressant.png