torskjakt1.jpgDet var inte bara jag och sexologen Vivi Hollander som hördes i radion igår. I radio P4 i Göteborg fick folkpartisterna Birgitta Ohlsson och Cecilia Wigström sina röster hörda. – Det är inte värdigt Göteborg att ha ett prostitutionsstråk, sa de och de prata om hur fel det är att män ska kunna köpa utsatta kvinnors kroppar (eller killars). De anser att sexköpslagen har minskat männens vilja att ge sig ut för att köpa sex men prostitutionen på gatan har ju till deras förtret inte försvunnit. Och därför föreslår de att Rosenlundsgatan stängs av för trafik på kvällar och nätter för att stoppa sexköparnas bilar.

De vill också att skyltar som visar vägen till Rosenlund ska tas bort och att övervakningskameror sätts upp. Dessutom vill de att man ska införa ett nytt begrepp i strafflagstiftningen kring sexköp – grovt sexköp, som då ska ge fängelse.

Tillägg: Sexarbetaren Rosinha Sambo vill också stänga av trafiken till Rosenlund. Men Rosinhas skäl är långt ifrån politikernas. Rosinha tänker på sexsäljarnas och kundernas säkerhet för Rosenlundsgatan är en farlig plats idag. – Hallickar från öst har tagit över gatan, och tjejer som inte samarbetar med dem blir misshandlade. Jag blev själv misshandlad där för tre veckor sedan, säger hon. Hon säger att män som köper sex i Rosenlund riskerar att sedan bli utpressade av hallickarna. – Det vore bra om polisen stängde av gatan eller för den delen hela kvarteret för bilar, säger Rosinha Sambo. Men att tänka på sexsäljarnas säkerhet och förhindra att de eller att deras kunder utsätts för våld och hot är inget som intresserar varken polisen eller politiker i Sverige.

torskjakt2.jpgHur många politiker har tagit del av den opinionsundersökning om sexköpslagen som nu pågår på Expressen? Efter att Expressen igår på sidan fyra publicerade den gemensamma nordiska artikeln från sexsäljarna själva så har siffran för dem som vill ha bort sexköpslagen ökat från 64 % till 71 %!

Svenska folket vill inte att sexköp är kriminaliserat!

Nej sexköpslagen verkar inte ha ändrat folks attityder mot sexköp i den riktning som man ville. Det är nästan ett litet under i sig med tanke på alla kampanjer och hur media hanterar frågan. Och den här veckan tycks media som vanligt bedriva lite torskjakt!

Ledarskribenten Jimmy Fredriksson på GT anser att man måste stoppa efterfrågan på sexuella tjänster för att komma till rätta med den sexuella människohandeln. Det enda riktigt effektiva torde väl i så fall vara att kemiskt kastrera alla eftersom det är behov av sex som ligger bakom efterfrågan eller? Jimmy tycker att polisen och åklagare ska slutta gulla med torskarna för deras pengar och brist på moral gör hela den här motbjudande cirkusen möjlig. De ska tvingas ta ansvar för sina handlingar och risken att avslöjas inför familjen har säkert också en avskräckande effekt.

torskjakt3.jpgHan liksom många andra jublar över att polisen i Stockholm nu beslutat sig för att inte tillmötesgå önskemål om att hålla familjen utanför och skicka delgivning om brott till den misstänktes arbetsplats. För många är det viktigt att sexköpare avslöjas för familjen, de är ju ett skambrott det handlar om!!!

Dessa attityder har ett gäng ungdomar i Norrtälje snappat upp och hittat det perfekta offret för rån. För vilken sexköpare vågar anmäla att de blivit rånade? De raggade sexköpare och slog ner dem och tyckte det var helt ok att spöa sexköpare.

En 17-årig tjej säger till Aftonbladet att hon tycker domen, där hon dömdes till sluten ungdomsvård i åtta månader, är orättvis. – Sexköparna fick bara vad de förtjänade. Jag hatar dem. Jag undrar varför? För om hon visste hur våra kunder verkligen är så finns där ingen anledning alls att hysa hat mot denna grupp av människor.

Och kammaråklagare Thomas Ahlstrand, Göteborg ger sig inte. Han har överklagat tingsrättens dom mot sexköparna i Göteborg och vill att hovrätten dömer fyra av sexköparna till fängelse i stället för dagsböter.

torskjakt4.jpgSom jag och Pye skrev i vår debattartikel i Helsingborgs Dagblad så förstår jag denna torskjakt. Om jag tittar på våldtäkterna i filmer som Lilja4ever eller Human Trafficking så får man ju lust att kastrerar dessa män. Men snälla det är på film och när människor refererar till t.ex. böcker som Katarina Wennerstams Smuts som en källa för fakta så blir jag mörkrädd! Den boken handlar om författarens egna smutsiga fantasier om hur hon själv verkligen har försökt sätta sig in i hur sexköparen tänker där i trappan utanför dörren till en Lettisk kvinna. I verkligheten har denna kvinna träffat två sexköpare!

Snacka om smutsiga och snuskiga fantasier som får utlopp! Detta nämns även i en recension om boken som skrevs i DN av Ulrika Kärnborg:

”Traffickingoffer, bordeller och cyniska västerländska män­ dyker upp i nästan varenda deckare nu för tiden, svenska som utländska. Men språket är här den riktiga stötestenen, för även om det finns en poäng att beskriva ytliga människor på postorderprosa, så kan det omöjliggöra varje möjlighet till identifikation. Och det rutinartade frossandet i de prostituerades vardag är ett slags övergrepp i sig, jag menar: omsorgen om varenda förnedrande detalj är ett slags pornografi det också.”

torskjakt5.jpgNej jag kan inte acceptera denna hetsjakt på sexköpare, inte ens på dem som köper sex av människohandlare. I alla fall inte så länge samhället inte upplyser sexsäljarnas kunder om hur de ska undvika att köpa sex av offer för människohandel.

Idag kan kunder bara få korrekt informationen om sexuell människoihandel här eller på SANS hemsida.

På SANS hemisda finns det råd till kunder så att de kan undvika att köpa sex av människohandlare. Dessa råd är adekvata och framtagna efter samtal med både polis och socialarbetare som arbetar med traffickingoffer samt kunder som stött på detta vidriga fenomen.

Man kan inte skuldbelägga kunderna när det är så svårt att upptäcka vem som verkligen är ett traffickingoffer. De metoder som människohandlarna använder sig av är mycket subtila. Skulden måste läggas på människohandlarna. Jämför med om vi skulle bestraffa kunder som köper diamanter som barnarbetare grävt fram, eller frukt som odlats av offer för människohandel i andra länder.

Och varför skriker inte kvällspressen ut moraliska fördömande över de villaägare som anlitar offer för människohandel för att stenbelägga sina gångar? Här handlar det dessutom om tonåringar och gatubarn! Ärligt så tror jag att människohandel i dessa fall är lättare att upptäcka. Villaägaren kan ju se med egna ögon hur unga killarna är och hur många timmar de tvingas att arbeta.

torskjakt6.jpgMen det är annorlunda med sex. Sex och saker som har med sex att göra tycks uppröra mer än andra saker. Laura Agustin, forskare och författare till bl.a. boken Sex at the Margins: Migration, Labour Markets and the Rescue Industry, uttrycker detta på ett mycket bra sätt i sin artikel härom dagen i The Philadelphia Inquirer – Well-meaning interference:

“It is easy to haul out sensationalistic language (sex slavery, child prostitution), but it is much harder to sort out the real victims from the more routinely disadvantaged and trying-to-get-ahead.

Those who know intimately the problems of the poor in their own cultures rarely deny that they can decide to leave home and pay others to help them travel and find work, in sex or in any other trade.

“But sex for money is disgusting and degrading; no one should have to do it.” And should anyone have to clean toilets all day? Risk being maimed in unsafe fireworks factories? Should children have to spend their lives in lightless tunnels of mines, or women have to remain married to men who are cruel to them?

The world is full of things we wish we could eradicate – but isn’t starvation the first of them? Why is there no equivalent moral furor over hideous poverty? Are we meant to believe that sex without love is worse than military violence? All over the world, selling sex pays better than most jobs readily available to women, and many do not believe it is the worst possible experience they can have.”

torskjakt7.jpgMen det finns en annan sida av detta, en sida som handlar om att majoriteten av de män som köper sexuella tjänster av människohandlare, liksom människohandlarna själva, har en annan etnisk tillhörighet än den svenska. Många tankar väckte sig hos mig när jag läste vad socialsekretare Niclas Olsson i Malmö skriver i sin rapport – När prostitutionen flyttade in i vardagsrummet (pdf) – om människohandel. Han har intervjuat 3 poliser som arbetar med människohandel, en kriminalinspektör på underrättelsetjänsten, en kriminalinspektör på Länskriminalen Skåne samt en kriminalinspektör i Stockolms Län. I sin diskussion i rapporten skriver Niclas Olsson mycket kloka tankar om människohandel som jag vill citera direkt:

”Kring männen som använder sig av dessa kvinnor vet vi inte lika mycket, den kunskap som finns är den som framkommit vid spaningar och tillslag från polisen. Här kan man dock se vissa mönster när det gäller etnisk tillhörighet hos männen. En intressant reflektion i detta sammanhang är att vissa av de intervjuade sexsäljarna i kartläggningen uppger att de gör exkluderingar när det gäller etnisk tillhörighet. Möjligen kan här finnas ett samband eftersom män med den typen av etnisk tillhörighet dyker upp i utredningar som rör människohandel för sexuella ändamål. Informationsmaterial på flera språk kan vara en väg till förändring i kombination med att vi blir bättre på att mer systematiskt ta till vara det offren delger oss för att kvalitetssäkra arbetet mot framtida offer.”

Kvinnor i Sverige accepterar inte att bli behandlade på ett kvinnoförnedrande sätt och våra män i Sverige behandlar heller inte kvinnor generellt på ett förnedrande sätt. Vi har en norm i Sverige om att alla människor har samma värde oavsett kön.

torskjakt8.jpg Detta visar sig naturligtvis även i prostitutionens värld i Sverige. Alla sexsäljare jag känner i Sverige har ingen som helst tolerans för att en kund visar den minsta lilla respektlöshet eller minsta lilla antydan till ett kvinnoförakt.

När jag läser att polisen kan se vissa mönster när det gäller etnisk tillhörighet hos männen som både sysslar med människohandel och de kunder som åker fast i samband med att polisen har spanat på misstänkt människohandel så börjar jag undra…

Är det de kunderna jag och mina kollegor vägrar träffa?

Har vi rabiata feminister här i Sverige som hatar sexköp och sexköpare pga att det finns en liten klick män i Sverige som fortfarande är mansgrisar tillsammans med en liten klick med män från andra länder som inte har den fina jämlika attityd jag upplever att de flesta svenska män har? Det myllrar av hopblandade begrepp, rasism, risker och verklighet om sexuell människohandel.

Ofta är det ju så att en liten klick inom en grupp kan förstöra för den stora majoriteten och våra kunder har enormt mycket fördomar emot sig. Människor med en annan etnisk tillhörighet är också utsatta för sådana här generalisering liksom vi som arbetar med sexuella tjänster. Tänk om alla människor kunde TÄNKA stort, brett, vidsynt och med förståelse! Ibland känns det som att vi fastnar för lätt i fördomar och generalisering.
.

roseline.jpg

.
Dagens lästips:
Läs Blogge Bloggelitos tankeväckande inlägg – Släpp jordgubbarne fria:

”Antag rent hypotetiskt att vi förbjuder jordgubbsköp. Av vilken anledning vi förbjuder köp av just jordgubbar är tills vidare irrelevant, så länge vi antar att det sker genom en politisk process, där en jordgubbsfientlig falang lyckas lobba sig till politiska resultat. Givet detta antagande är frågan då vilka konsekvenserna blir, hur det vidare scenariet utspelar sig?

Regeringen kommer som en första åtgärd att införa en specialiserad jordgubbsenhet, som har till uppgift att stävja eventuella försök till illegala jordgubbsköp – lagen måste upprätthållas.

torskjakt9.jpgVidare kommer myndigheterna att försöka ”jobba med attityder” för att försöka få ner jordgubbsbegäret hos svenskarna – detta är den profylaktiska delen i den sociala ingenjörskonst som kommer att tillämpas. Vidare kommer den ordinarie polisen att via en serie gryningsräder statuera exempel genom att plocka in kunder som köper de illegala bären hos bönder på undanskymda åkrar, androm till varnagel. Åklagarna kommer att yra om lagens strängaste straff, i vanlig ordning – men resultatet blir en dagsbot.”

Läs också Louise Perssons inlägg: Och så det där med mediala tendenser och vissa ämnen:

”Dagens Nyheters reportrar och artiklar förvånar sällan i vissa frågor. När det gäller ämnet prostitution som jag gjorde en mediaanalys av förra året och där DN och SvD analyserades på djupet kunde jag konstatera följande bild: sexsäljare fick bara komma till tals som en stereotyp, antingen som fast i prostitution eller som räddad från prostitution. Sexköpare var bottenskrap. Det finns inga mellanlägen, nyanser eller neutralt språkbruk, eller snarare mycket få undantag. Kvinnor är genomgående offer. Är de dessutom utländska sexsäljare är tonen att de utsatts för brott, tvång och våld: eller del av kriminella invasioner från öst. Moralpaniken står högt och språkbruket är som hämtat från en instruktionsbok från ROKS, vars radikalfeministiska inflytande importerats via dåvarande regering, närs av nuvarande, och sipprat ned som maktspråk i DN och SvD.”

.
roseline.jpg

.
Andra bloggar om: , , , , , , , , .
.
Bloggtoppen.se ...badge_intressant.png