1trovar8.jpgDet finns en grupp av människor i samhället som absolut står längs ner, som alla kan trampa på utan att så många reagerar och det är sexarbetare. Genom alla år har vi förföljts, diskriminerats och hånats öppet. Människor är inte lika värda, inte i Sverige idag. Sexarbetare märks fortfarande med skam för livet.

I stigmatiseringen av sexarbetare ingår alltid att ifrågasätta vår trovärdighet och stigmat är dessutom smittsamt. Även de som har tvingats eller utnyttjats till att sälja sexuella tjänster drabbas av det, liksom de som vågar kräva att vi ska behandlas som alla andra människor i samhället.

Jag är upprörd över att trovärdigheten ifrågasätts hos de kvinnor i bordelhärvan från 1976 som nu har vågat träda fram och kräva en upprättelse. Det är möjligt att vi aldrig till 100 % kan få veta vem som beställde flickor utan könshår av bordellmamman Doris Hopp. Men det har ingen betydelse, övergrepp har begåtts. Fallet blev aldrig ett brottsmål. Detta är en skandal, oberoende vem som var förövare. Och det är detta media bör sätta fokus på idag.

1trovar5.jpgEva Bengtsson som var en flickorna som utsattes för övergreppen i bordellhärvan berättar idag i Södermanlands Nyheter:

”Jag önskar att inget barn ska behöva gå igenom det jag har gjort. Kanske kan det hjälpa att jag berättar min historia, det är ingen glamourös värld. När det gäller sanningen så vet både jag och torskarna mycket väl vad som är sanningen. Men de som har makt har sett till att mörklägga den och min största önskan just nu är att alla som har möjlighet gräver i det här. För det finns så mycket mer. Det här är bara min berättelse.”

TV4 Nyheterna vågar tack och lov gräva i bordellhärvan och verkar dessutom vilja sätta fokus på rätt saker. TV4 Nyheterna tog upp igår att när flickorna berättade vad de hade varit med om till polis och åklagare på 70 talet så ansåg chefsåklagaren Erik Östberg att flickorna var trovärdiga.

”Det var mycket som berättades av dem som inte gärna kunde vara påhittat. Det fanns ingen anledning att misstro dem”

Trots att de 14-åriga flickorna alltså uppfattades som trovärdiga och trots att man visste att de utsatts för brott så startade man aldrig en utredning om de brotten de utsatts för. Det är det frågan handlar om och det är därför kvinnorna har rätt till både en ursäkt och ett skadestånd.

1trovar4.jpg”Jag fick åtskilliga samtal från män som var oroliga för sitt familjeliv och för sin sociala ställning. Det var ett antal personer som ringde i alla fall. När det ringer en darrande människa som ser sitt sociala liv stå på spel. Det berör en ju. Det är klart att jag påverkades. Jag sa: ta det bara lugnt, jag tror det finns tillräckligt med bevisning. Jag har ingen anledning att paradera massa kunder i rättssalen.”

Han hade ingen anledning att låta kundera paradera i målet som handlade om att sätta dit horan Doris Hopp för koppleri, där hade man tillräckligt med bevis.

Men när man aldrig satte igång en utredning om övergreppen mot barnen så var samhällets besked till de här flickorna att det var helt ok att de hade utnyttjats som barnprostituerade innan de ens hade blivit könsmogna!

Många är nyfikna på vilka Doris Hopps kunder var, att kunna peka ut en politiker eller en kändis som sexköpare verkar vara en dröm för vissa. Men räcker det inte med att veta att det står utom tvivel på att Doris Hopps kunder hade makt och inflytande?

1trovar1.jpgEnligt SvD så hade Eric Östberg kommit över Doris Hopps anteckningar inför rättegången, där namnen på hennes kunder fanns. Han vill inte berätta om någon av de utpekade politikerna förekom i dessa anteckningar.

Det tänker jag inte berätta. Men jag skämtade med mina kompisar om att jag kunde ha fått en Mercedes för pengarna om jag hade sålt anteckningarna till Expressen”.

Idag frågar många efter sanningen i bordellhärvan och man frågar efter fler röster från sexarbetare som var med på den tiden. Men hur ska de våga träda fram när sexarbetare än idag förföljs och utsätts för diskriminering?

Hur ska de våga träda fram och berätta när vår justitieminister säger högt och offentligt att man absolut inte ska lyssna på vad vi har att säga i frågor som rör oss!

SvD har intervjuat en kvinna som sålde sexuella tjänster på 70 talet och hon säger att hon inte minns några politiker. Hon var förmodligen inte så etablerad så att hon hade kännedom om allt som hände i sexbranschen. Men en som verkligen hade koll var Christina Persson och hon har berättat att synen på att köpa sex var annorlunda då. ”Att få en beställning till Riksdagshuset var en bra affär. Det tyckte alla. De bodde ju över hela veckor utan sina familjer och de betalade bra.”

1trovar6.jpgMånga fler kan berätta sanningen. Erik Eriksson var en av reportrarna som 1976–78 gjorde en serie uppmärksammade program för Studio S om prostitutionen i Sverige. Han tycker att det hade varit bra om man tillsatte en kommission som kunde höra folk under ed, och ge anonymitet till dem som kräver det.

”Kunskap finns framför allt inom två grupper: poliser och prostituerade. Poliserna som arbetade med 70-talets härvor har förhört hundratals personer, de har utrett, avlyssnat och spanat. Bland de många prostituerade finns ett antal som nu lever ett nytt liv, deras familjer känner kanske inte till vad de gjorde förr.”

Han berättar att bland dem som var sexarbetare på den tiden så finns det en som senare blev riksdagsledamot. En annan blev framgångsrik företagare. ”De kan inte framträda offentligt, men om en kommission ger dem skydd och hör dem under ed kan de berätta. Bland poliserna som vet mycket finns chefer inom Säpo och Stockholmskriminalen, pensionerade yrkesmän som fort- farande mår illa av allt de tvingas hålla inne med.”

DN har frågat de olika partieranas talespersoner i rättfrågor vad de anser om Vänsterpartets förslag att tillsätta en kommission.

1trovar7.jpgHillevi Engström (m) vill att vi ska lära oss av historien. ”Det viktigaste nu är inte att ta reda på vilka eventuella statsråd som gick till prostituerade på 70-talet. Däremot är det viktigt att ta reda på om det blev mörklagt. Vilka var i så fall ansvariga? Och hur gick det till?” Hon ska ta upp saken i sin grupp i justitieutskottet. ”Det skulle kännas bra om man kan gå till botten med frågan”, säger hon till DN:

Men de övriga borgeliga partierna håller inte riktigt med. Johan Linander (c) tycker fallet är preskriberat och säger att någon gång får man gå vidare. Cecilia Wigström (fp) och Inger Davidson (kd) säger att det nu är en
fråga för justitiekanslern.

Peter Eriksson (mp) säger att han inte vill motsätta sig en granskning i enlighet med vänsterpartiets krav men uttalar samtidigt stor skepsis. Och Thomas Bodström (s), ”de utsatta barnens beskyddare”, har avböjt att svara på DN:s fråga.

Har ni förresten tänkt på att det är väldigt tyst från kvinnorörelsen om bordellhärvan. De brukar annars vara mycket snabba med att stötta kvinnor som har varit utsatta för våld eller övergrepp. Men några röster har hörts. Josefin Brink (v) skrev igår på sin blogg:

De kvinnor som nu trätt fram för att söka upprättelse för de övergrepp de utsattes för som tonåringar är väl medvetna om de här förhållandena. De har vetat hela tiden att de, två omhändertagna, struliga tonåringar som hamnade på bordell och utnyttjades av mäktiga män skulle smutskastas och avfärdas om de trädde fram.

Nu har de ändå gjort det, och de förtjänar att mötas med respekt och de förtjänar att få alla kort lagda på bordet av den stat som låtit mäktiga mäns intresse stå över deras rätt till upprättelse. Det enda rimliga och raka är att tillsätta en kommission som en gång för alla vädrar ut de skitiga gubbkalsongerna och visar att begreppet rättssamhälle har en innebörd också för exploaterade kvinnor.

Och idag får hon medhåll av Aftonbladets debattredaktör Lotta Gröning:

Jag känner mig kluven i sakfrågan. Är det möjligt att högt uppsatta män ger efter för drifterna trots att de vet att de begår lagbrott, att de kan upptäckas och att flickorna kan komma att berätta vad de varit med om? Det handlar inte i detta fall bara om sex utan om regelrätta övergrepp.

Samtidigt är det bilden av makten och horan! Det är männen med makt som har störst trovärdighet. Stackars deras familjer. Hur kan någon anklaga morfar eller farfar för något sådant? Med makten följer också kontakterna och lojaliteten med andra makthavare, till och med inom polisväsendet.

Alla som inte vill se sanningen frågar: varför lyfter de denna affär en gång till och först nu? Ja, varför?

En sanningskommission vore det enda rätta.

Mer om bordellhärvan i inläggen:

.

.
Andra bloggar om: , , , ,
, , ,
.
Bloggtoppen.se ...badge_intressant.png