Sedan 2005 har regeringskansliet arbetat med på att ta fram en speciell handlingsplan för att motarbeta sexuell människohandel.

Vi som arbetar med sex vet inget om dess innehåll och vi har heller inte konsulterats för att hjälpa till i detta arbetet.

År 2006 fick en interdepartemental arbetsgrupp på regeringskansliet i uppdrag att enbart arbeta med frågor som handlar om människohandel för andra ändamål än sexuella. Och det var deras rapport med ett förslag till en handlingsplan mot människohandel som kom igår.

Men eftersom mekanismer som ligger bakom och som styr människohandeln ofta är desamma oavsett om det gäller att människor ska utnyttjas i tvångsarbete eller sexuellt så föreslår dem i sin rapport åtgärder som tar sikte på människohandel i hela dess kontext, dvs även sexuell människohandel. De skriver att de hoppas deras förslag i den delen samordnas med det arbete som pågår i regeringskansliet när det gäller människohandel för sexuellt utnyttjande.

Rapporten innehåller mycket intressant läsning för den som vill lära sig mer om människohandel. Jag har inte hunnit studera den ännu i detalj men när jag läste den så framstår ovanstående mycket tydligt.

Människohandelns orsaker och mekanismer är desamma oavsett för vilken typ av arbete människohandlen sker för.

Varför kan man då inte åtgärda detta vidriga problem på samma sätt? För mig är detta fullkomligt ologiskt, ineffektivt och väldigt motsägande.

Svaret är att ett av de många arbetena som människohandel sker för handlar om sex.

Jag letade i rapporten för att se hur man jämför åtgärderna man har satt in mot sexuell människohandel med det man föreslår som åtgärder för människohandel inom andra områden. Och på sidan 199 står det:

”När det gäller sexuell exploatering finns lagstiftning som förbjuder köp av sexuella tjänster. Motsvarande låter sig inte göras avseende varor och tjänster från människor som är offer för människohandel för arbetskraftsexploatering. De medel som står till buds för staten är framförallt information och opinionsbildning för att medvetandegöra bl.a. konsumenter och företagare om människohandel och dess konsekvenser.

Varför är det effektivt att attackera efterfrågan på våra tjänster med en kriminaliserande lagstiftning men inte inom andra områden?

För att det inte låter sig göras?

Varför är det viktigt att gå ut med information till konsumenter och alla andra för att öka medvetenheten om problemet när det gäller människohandel inom andra områden men inte när det gäller människohandel inom sexbranschen?

Svaret är att man betraktar sexbranschen som ett rent kriminellt problem där samhället fullt ut kan attackera människohandel med polisiära åtgärder. Och det låter sig inte göras i andra branscher. Sedan tycker jag att man i rapporten har glömt bort det arbete som facken och skyddsombud gör idag för att stävja arbetskraftsexploatering.

Byggnads tycker inte att åtgärderna är tillräckliga och Samuel Engblom, jurist på TCO, menar att Regeringens förslag är alltför ensidigt inriktade på polisiära åtgärder och informationsinsatser. Han säger:

”Det är bra att regeringen breddar diskussionen om människohandel till att även omfatta människohandel för arbetskraftsexploatering. Det är också bra att analysgruppen så tydligt pekar ut svenska företags och konsumenters efterfrågan på billig arbetskraft och billiga tjänster som en viktig anledning till denna typ av människohandel. Men tyvärr tycks man ha glömt att missförhållanden på arbetsmarknaden bäst bekämpas av arbetsmarknadens parter och arbetsmiljöverket, inte av polisen.”

Läs mer om detta

.

.
Andra bloggar om: , , ,
.
Bloggtoppen.se ...badge_intressant.png