Horornas historia


20inge.jpg.
Det här måste ni lyssna på!
Det är ett måste!

Ingegärd sålde sex för många år sedan och berättade om sin erfarenhet i radions Ring P1 i förmiddags. Och att sälja sex var något hon mådde väldigt bra av.

Hon var liksom Lillian, Sunny och Christina aktiv på 70 talet i Sexualpolitisk Front, den sexarbetarorganisation som bildades då. Och när sexköpslagen skulle införas så stod Ingegärd och demonstrera utanför riksdagshuset! Jag bara älskar de här gamla krutgummorna och deras sätt att resonera.

Lyssna på Ingegärd!
Hon kommer i början av programmet.

.

.
Andra bloggar om: , , , , ,
, , , , , ,
, , ,
.
Bloggtoppen.se ...badge_intressant.png

70kuri5.jpgIdag samlas många fina herrar och damer i blå salen. Dagen till ära vill ett par gamla kompisar till mig Sunny Börjesson och Christina Persson samt min vän, mentor och äldsta kollega Lillian Andersson hylla den gamle vänsterpartiledaren och poeten CH Hermansson som fyllde 90 år i dagarna.

Samtidigt vill vi bjuda på lite kul kuriosa från 70-talet.

1978 skrev CH Hermansson, tillsammans med Jörn Svensson, en ny vistext till Sigge Wulfs visa ”Calle P”. Finn Zetterholm sjöng visan på Cabaret Öppen Lokal på Dramaten den 16/5 1978 och dagen efter fanns texten återgiven i Aftonbladet.

Varsågoda här är texten:

Calle P
gör entré
Här ska ni en lista se
Du, Fälldin,
den är fin
där finns riktigt många svin.
Om du vill
slår vi till
läcker ut
vad helst ni vill
Jag få gå
TV2
klarar sig ändå
.
Och natten lång
så är de tänt
i vårt justitiedepartement.
Man anar spår
bland svin o får
och stadens högre Stånd
som på lokaler går.
.
Vi vill se
Calle P
ropar pressfolk o tv
Palmes tal
om moral
smakar hyckleri och skval
Ridån ska opp
än finns Hopp
att på svinerit få stopp
Kom o fäll
din bordell
redan nu i kväll
Ty Calle P
står här breve
med band o protokollo kikare
Så yrkesvan
han kollar stan
och svinen flyr sin kos
dom springer fort som fan.
.
Men minsann
i vårt land
hjälper herrarna varann
Ger som smort
Calle fort
Halmstad som förvisningsort
Det blir tyst
ej ett knyst
hörs från Säpo
tänk vad schysst
Genialt!
Dom vi valt
tänker socialt
.
Och fnasken som
gett saken färg
dom kan man snart sy in
på Hinseberg
Med lättad min
kan våra svin
sen böka vidare
i pornogeografin.
.
Text: CH Hermansson och
Jörn Svensson
Musik: Sigge Wulfs visa ”Calle P.”

.

70kuri7.jpg

CH Hermansson lyckades verkligen fånga den tidens anda på ett mycket spirituellt och begåvat sätt. Och med tanke på att bordellhärvan åter är aktuell så kan hans roliga vistext verkligen vara värd att uppmärksammas igen.

Tidsandan var helt annorlunda på 70 talet. Lillian har samlat tidningsklipp från den tiden, om t.ex. allt som skrevs om bordellhärvan och det var i den högen hon hittade vistexten.

När jag frågade om hon hade hittat något mer kul så berättade hon om en annan liten skandal som kom 1977. Och när hon nämnde den så kom jag faktiskt ihåg den själv, fast jag då bara var 15 år.

Ps… Den här skandalen får ni se som lite kul kuriosa så här på Nobeldagen.

Det var så här att 1977 så publicerade Pockettidningen R ett nummer som hette ”Horor och herrar” och i den fanns det flera långa artiklar med intervjuer av sexsäljare, bl.a. Lillian.

70kuri2.jpgMen hela uppmärksamheten kring numret stals av att där också fanns en liten tvåsidig artikel som hette ”Kungen och prostitution”, författad av Stig Edling. I den artikeln skrev han att UD tjänstemän hade tvingats skaffa fram kvinnor åt Kungen på hans USA resa. Justitieministern Sven Romanus hotade då Pockettidningen R med åtal för majestätsbrott men Kungen själv ville inte åtala.

Den 17/9 1977 kom det fram att Pockettidningen Rs ansvarige utgivare Cecilia Modig inte var ett dugg orolig inför detta hot. – Det hade varit riktigt hedrande att åtalas för majestätsbrott, sa hon till Aftonbladets reporter.

De journalister som idag gräver i den gamla bordellhärvan har en stor skatt i den tidens alla artiklar och reportage som skrevs och gjordes. De hade nog aldrig kunnat publiceras idag.

70kuri3.jpgAtt maktens män och kvinnor då liksom nu köper sexuella tjänster är jag inte ett dugg tveksam till och jag har ingenting emot detta faktum heller. Men eftersom försäljning av sexuella tjänster idag inte sker så öppet så är det nog betydligt svårare för journalister att få nys om sådana ”skandaler”.

Det som var en skandal på mitten av 70-talet och även idag var att det fanns flickor som inte ens var könsmogna som utnyttjades som barnprostituerade i Doris Hopps eskortverksamhet.

Det var flickor som var omhändertagna av samhället och alltså under samhällets ansvar.

För mig har det ingen betydelse vem som var deras ”kunder”, det är inte otroligt att det var män som hade makt och inflytande eftersom det brottet aldrig utreddes och gick till åtal.

.

.
Andra bloggar om: , , , ,
, , ,
.
Bloggtoppen.se ...badge_intressant.png

2bordharv1.jpgFörst och främst låt mig påpeka att det var BARN som utsattes för sexuella övergrepp genom Doris Hopps eskortverksamhet på 70 talet. Sluta skriva prostituerade kvinnor!

Jag blir urförbannad när jag hör eller ser den formuleringen, som t.ex. i Maria Schottenius artikel i DN.

Kan det inte räcka med att de här kvinnorna utsattes både för sexuella övergrepp som barn och sedan ovanpå detta ett grovt rättsövergrepp? Ska de behöva drabbas av horstigmat också?!?

Eller är det så jäkla illa att de som vill ifrågasätta deras trovärdighet måste ta till horstigmat? För då kära läsare då har ni alla anledning att tro på kvinnorna och ifrågasätta dem som försöker misskreditera deras trovärdighet. Man ska alltid tänka kritiskt, lyssna på sin intuition och magkänsla när härvor med olika makthavare rullas upp.

Jag kan t.ex. inte låta bli att undra vilken agenda advokat Leif Silbersky har i detta drama. Varför är han upprörd? Varför blir Deanne Rauscher, författare till boken ”Makten, männen och mörkläggningen” så arg på honom när de debattera bordellhärvan i P1 Morgon igår? Lyssna även på Eva Bengtssons egen berättelse i samma program.

2bordharv4.jpgDagens glada nyhet i bordellhärvan är att Justitiekanslern nu kommer att ”utreda” ärendet. En artikel har gått ut från TT med uttalanden i denna riktning, men jag tyckte det var lite oklart och en del har spekulerat kring vad Göran Lambertz uttalande betyder. Så jag ringde upp Justitiekanslern själv för att höra vad som gäller.

Jag pratade med Britt-Marie Lundberg som kommer att handlägga ärendet på Justitiekanslern. Hon sa att de kommer prata med Erik Östberg som var chefsåklagare i målet på den tiden. Och det är bra för han sa till TV4 Nyheterna igår att han uppfattade flickorna som trovärdiga på 70 talet.

Britt-Marie Lundberg sa också att Justitiekanslern kommer ta ställning till kvinnornas framställan av ersättningsanspråk.

Min dag idag har liksom igår och förrgår gått åt till att kolla in vad media skriver, att jag själv undersöker och pratar med olika människor samt besvarar frågor från journalister. Imorgon ska jag jag ägna mig åt lite andra saker, jag behöver pausa från detta.

Har ni sett att media är försiktiga i detta, de vill inte gärna drabbas av dementimaskineriet. Twinglylänkar tas bort eftersom de kan leda till bloggar som denna där namn på döda politiska ikoner finns osv. Men det finns hopp, det finns bra journalister som har mod och som vill gräva, men det ska till redaktörer och producenter som vågar och sedan ägare som har modet att publicera också.

2bordharv3.jpgJag hoppas de kommer att fortsätta gräva i detta och plocka fram trovärdiga personer som kan bekräfta Eva Bengtssons historia. För många undrar om fler kan berätta sanningen? Det är klart det finns, men om de ska våga träda fram så måste de få ske under garanterat anonymitetsskydd i alla fall om de gäller sexarbetare. För jag är ledsen men gamla sexarbetare har under så många år förföljts, förtryckts och stigmatiserat så det är oerhört naivt att tro att de nu ska våga träda fram och sedan bli betrodda.

Jag har sagt till flera journalister som jag har haft kontakt med dessa dagar att de får först reagera när landets justitieminister säger att man inte ska lyssna på sexarbetare eller respektera oss.

Om de tar tag i den frågan, om de börjar våga ifrågasätta dagens makthavare som förtrycker oss, om de vågar granska sig själva och hur media har bevarat hegenomin i debatten. Om de vågar ta upp det… då kommer nog de gamla sexarbetarna ställa sig upp och berätta alla de där hemska historierna som man idag försöker få tag på.

Men man kan inte ena dagen skita i oss, vara tysta när andra journalister hotar att täppa till min mun eller vara tysta när landets största tidning, DN, öppet motarbetar sexarbetares röster från att höras eller inte bry sig om att landets justitieminister ägnar sig åt rena Hitler fasoner.

Beatrice Ask har ju i princip sagt att ingen sexarbetare har trovärdighet och detsamma har DN öppet deklarerat. Skandalen på 70 talet skulle lika gärna kunnat hända idag.

Mer om bordellhärvan i inläggen:

.

.
Andra bloggar om: , , , , ,
, , , , , ,
, , ,
.
Bloggtoppen.se ...badge_intressant.png

1trovar8.jpgDet finns en grupp av människor i samhället som absolut står längs ner, som alla kan trampa på utan att så många reagerar och det är sexarbetare. Genom alla år har vi förföljts, diskriminerats och hånats öppet. Människor är inte lika värda, inte i Sverige idag. Sexarbetare märks fortfarande med skam för livet.

I stigmatiseringen av sexarbetare ingår alltid att ifrågasätta vår trovärdighet och stigmat är dessutom smittsamt. Även de som har tvingats eller utnyttjats till att sälja sexuella tjänster drabbas av det, liksom de som vågar kräva att vi ska behandlas som alla andra människor i samhället.

Jag är upprörd över att trovärdigheten ifrågasätts hos de kvinnor i bordelhärvan från 1976 som nu har vågat träda fram och kräva en upprättelse. Det är möjligt att vi aldrig till 100 % kan få veta vem som beställde flickor utan könshår av bordellmamman Doris Hopp. Men det har ingen betydelse, övergrepp har begåtts. Fallet blev aldrig ett brottsmål. Detta är en skandal, oberoende vem som var förövare. Och det är detta media bör sätta fokus på idag.

1trovar5.jpgEva Bengtsson som var en flickorna som utsattes för övergreppen i bordellhärvan berättar idag i Södermanlands Nyheter:

”Jag önskar att inget barn ska behöva gå igenom det jag har gjort. Kanske kan det hjälpa att jag berättar min historia, det är ingen glamourös värld. När det gäller sanningen så vet både jag och torskarna mycket väl vad som är sanningen. Men de som har makt har sett till att mörklägga den och min största önskan just nu är att alla som har möjlighet gräver i det här. För det finns så mycket mer. Det här är bara min berättelse.”

TV4 Nyheterna vågar tack och lov gräva i bordellhärvan och verkar dessutom vilja sätta fokus på rätt saker. TV4 Nyheterna tog upp igår att när flickorna berättade vad de hade varit med om till polis och åklagare på 70 talet så ansåg chefsåklagaren Erik Östberg att flickorna var trovärdiga.

”Det var mycket som berättades av dem som inte gärna kunde vara påhittat. Det fanns ingen anledning att misstro dem”

Trots att de 14-åriga flickorna alltså uppfattades som trovärdiga och trots att man visste att de utsatts för brott så startade man aldrig en utredning om de brotten de utsatts för. Det är det frågan handlar om och det är därför kvinnorna har rätt till både en ursäkt och ett skadestånd.

1trovar4.jpg”Jag fick åtskilliga samtal från män som var oroliga för sitt familjeliv och för sin sociala ställning. Det var ett antal personer som ringde i alla fall. När det ringer en darrande människa som ser sitt sociala liv stå på spel. Det berör en ju. Det är klart att jag påverkades. Jag sa: ta det bara lugnt, jag tror det finns tillräckligt med bevisning. Jag har ingen anledning att paradera massa kunder i rättssalen.”

Han hade ingen anledning att låta kundera paradera i målet som handlade om att sätta dit horan Doris Hopp för koppleri, där hade man tillräckligt med bevis.

Men när man aldrig satte igång en utredning om övergreppen mot barnen så var samhällets besked till de här flickorna att det var helt ok att de hade utnyttjats som barnprostituerade innan de ens hade blivit könsmogna!

Många är nyfikna på vilka Doris Hopps kunder var, att kunna peka ut en politiker eller en kändis som sexköpare verkar vara en dröm för vissa. Men räcker det inte med att veta att det står utom tvivel på att Doris Hopps kunder hade makt och inflytande?

1trovar1.jpgEnligt SvD så hade Eric Östberg kommit över Doris Hopps anteckningar inför rättegången, där namnen på hennes kunder fanns. Han vill inte berätta om någon av de utpekade politikerna förekom i dessa anteckningar.

Det tänker jag inte berätta. Men jag skämtade med mina kompisar om att jag kunde ha fått en Mercedes för pengarna om jag hade sålt anteckningarna till Expressen”.

Idag frågar många efter sanningen i bordellhärvan och man frågar efter fler röster från sexarbetare som var med på den tiden. Men hur ska de våga träda fram när sexarbetare än idag förföljs och utsätts för diskriminering?

Hur ska de våga träda fram och berätta när vår justitieminister säger högt och offentligt att man absolut inte ska lyssna på vad vi har att säga i frågor som rör oss!

SvD har intervjuat en kvinna som sålde sexuella tjänster på 70 talet och hon säger att hon inte minns några politiker. Hon var förmodligen inte så etablerad så att hon hade kännedom om allt som hände i sexbranschen. Men en som verkligen hade koll var Christina Persson och hon har berättat att synen på att köpa sex var annorlunda då. ”Att få en beställning till Riksdagshuset var en bra affär. Det tyckte alla. De bodde ju över hela veckor utan sina familjer och de betalade bra.”

1trovar6.jpgMånga fler kan berätta sanningen. Erik Eriksson var en av reportrarna som 1976–78 gjorde en serie uppmärksammade program för Studio S om prostitutionen i Sverige. Han tycker att det hade varit bra om man tillsatte en kommission som kunde höra folk under ed, och ge anonymitet till dem som kräver det.

”Kunskap finns framför allt inom två grupper: poliser och prostituerade. Poliserna som arbetade med 70-talets härvor har förhört hundratals personer, de har utrett, avlyssnat och spanat. Bland de många prostituerade finns ett antal som nu lever ett nytt liv, deras familjer känner kanske inte till vad de gjorde förr.”

Han berättar att bland dem som var sexarbetare på den tiden så finns det en som senare blev riksdagsledamot. En annan blev framgångsrik företagare. ”De kan inte framträda offentligt, men om en kommission ger dem skydd och hör dem under ed kan de berätta. Bland poliserna som vet mycket finns chefer inom Säpo och Stockholmskriminalen, pensionerade yrkesmän som fort- farande mår illa av allt de tvingas hålla inne med.”

DN har frågat de olika partieranas talespersoner i rättfrågor vad de anser om Vänsterpartets förslag att tillsätta en kommission.

1trovar7.jpgHillevi Engström (m) vill att vi ska lära oss av historien. ”Det viktigaste nu är inte att ta reda på vilka eventuella statsråd som gick till prostituerade på 70-talet. Däremot är det viktigt att ta reda på om det blev mörklagt. Vilka var i så fall ansvariga? Och hur gick det till?” Hon ska ta upp saken i sin grupp i justitieutskottet. ”Det skulle kännas bra om man kan gå till botten med frågan”, säger hon till DN:

Men de övriga borgeliga partierna håller inte riktigt med. Johan Linander (c) tycker fallet är preskriberat och säger att någon gång får man gå vidare. Cecilia Wigström (fp) och Inger Davidson (kd) säger att det nu är en
fråga för justitiekanslern.

Peter Eriksson (mp) säger att han inte vill motsätta sig en granskning i enlighet med vänsterpartiets krav men uttalar samtidigt stor skepsis. Och Thomas Bodström (s), ”de utsatta barnens beskyddare”, har avböjt att svara på DN:s fråga.

Har ni förresten tänkt på att det är väldigt tyst från kvinnorörelsen om bordellhärvan. De brukar annars vara mycket snabba med att stötta kvinnor som har varit utsatta för våld eller övergrepp. Men några röster har hörts. Josefin Brink (v) skrev igår på sin blogg:

De kvinnor som nu trätt fram för att söka upprättelse för de övergrepp de utsattes för som tonåringar är väl medvetna om de här förhållandena. De har vetat hela tiden att de, två omhändertagna, struliga tonåringar som hamnade på bordell och utnyttjades av mäktiga män skulle smutskastas och avfärdas om de trädde fram.

Nu har de ändå gjort det, och de förtjänar att mötas med respekt och de förtjänar att få alla kort lagda på bordet av den stat som låtit mäktiga mäns intresse stå över deras rätt till upprättelse. Det enda rimliga och raka är att tillsätta en kommission som en gång för alla vädrar ut de skitiga gubbkalsongerna och visar att begreppet rättssamhälle har en innebörd också för exploaterade kvinnor.

Och idag får hon medhåll av Aftonbladets debattredaktör Lotta Gröning:

Jag känner mig kluven i sakfrågan. Är det möjligt att högt uppsatta män ger efter för drifterna trots att de vet att de begår lagbrott, att de kan upptäckas och att flickorna kan komma att berätta vad de varit med om? Det handlar inte i detta fall bara om sex utan om regelrätta övergrepp.

Samtidigt är det bilden av makten och horan! Det är männen med makt som har störst trovärdighet. Stackars deras familjer. Hur kan någon anklaga morfar eller farfar för något sådant? Med makten följer också kontakterna och lojaliteten med andra makthavare, till och med inom polisväsendet.

Alla som inte vill se sanningen frågar: varför lyfter de denna affär en gång till och först nu? Ja, varför?

En sanningskommission vore det enda rätta.

Mer om bordellhärvan i inläggen:

.

.
Andra bloggar om: , , , ,
, , ,
.
Bloggtoppen.se ...badge_intressant.png

lysb7.jpgIdag ska du verkligen lyssna både på det som sägs om bordellhärvan, men glöm inte bort att lyssna på det som inte sägs, det som du kanske hade förväntat dig att höra. Idag har den svenska journalistkåren ett val, att fortsätta agera fullkomligt tandlöst i frågor som rör prostitution eller att fatta mod och börja granska makthavarna, både de som finns idag och de som fanns då.

Journalistkåren fick skämmas för att man försökte berätta sanningen för 30 år sedan, media lät sig skrämmas till tystnad och har sedan dess hjälpt makteliten att bevara konsensus och hegenomin i debatten om prostitution. Det är dags för sanningen om
både det som var då och det som sker nu.

Vi vet att två flickor utsattes för sexuella övergrepp på 70 talet och deras liv förstördes pga detta. Vi vet att deras historia backas upp av många trovärdiga personer som var inblandade i utredningen och som träffade flickorna på den tiden. Det råder inga som helst tvivel om att de verkligen i princip blev våldtagna som 14 åringar och att samhället ignorerade detta.

lysb.jpg

Och detta räcker, detta räcker för att staten ska be de här kvinnorna om ursäkt och betala ut ett skadestånd till dem. Deras liv förstördes, de var barn och samhället brast grovt i omsorgen om dem, de utsattes sedan för ett rättsövergrepp utan dess like.

Flera toppolitiker har namngetts som förövare, tvivla gärna och ifrågasatt om alla dessa namn verkligen är skyldiga. Gör det om du vill, jag tvivlar inte en sekund på sanningshalten i det som har kommit fram. Jag har kollegor vars ord jag litar på till hundra procent som arbeta som sexsäljare i Stockholm på denna tiden. De har bekräftat för mig att det var så här det gick till. Christina Persson var med på den tiden, läs hennes berättelse!

lysb2.jpgLyssna på vad dementarien Leif GW Persson verkligen sa i radion igår i Studio Ett. Han säger att hans två kompisar Olof Johansson och Fälldin är oskyldiga men att resten som pekas ut är SKYLDIGA, enligt GW råder det t.ex. inga tvivel om att Geijer var skyldig. Det räcker. Han påstår att han är den som vet mest om bordellhärvan och bara det räcker.

Lyssna på tystnaden! Tystnaden från alla de som i vanliga fall säger att de står på de svagas sida. Tystnaden från feminister och kvinnogrupper som annars så snabbt kan skicka ut pressmeddelanden.

Läs och lyssna på dem som verkligen bryr sig om de svaga i samhället, ex. Josefin Brink (v). Tack för ditt stöd Josefin!

Lyssna på vad kvinnornas advokat säger, lyssna på polisen Ove Sjöstrand och före detta programledaren Erik Eriksson berätta om sina möten med tjejerna. Ge kvinnorna upprättelse!

Lyssna på vad ECPATs ordförande Thomas Bodström INTE sa i TV4s Nyhetsmorgon. Han sa inte ett ord om att två flickors liv förstördes för att de utsatts för sexuella övergrepp. Han sa inte ett ord om att en flicka som inte ens hade utvecklat några bröst utnyttjades som barnprostituerad i Stockholm för 31 år sedan. Han pratade bara om förtal och avslöja hur lite han egentligen bryr sig om barn som far illa. Han backar upp sina politiska kollegor istället.

Justitiekanslern Göran Lambertz fick ett bra råd imorse av journalisten Jan Mosander i Gomorron Sverige. Han sa att JK skulle gå ner till sitt eget arkiv och leta upp promemorian som hans företrädare Gullnäs fick av rikspolischefen Carl Persson 1977. Jag hoppas Göran Lambertz gör detta.

Det var intressant att höra Jan Mosander berätta om hur media och journalistkåren agerade när bordellhärvan och dementierna rasade på mitten av 70 talet. Det pratades som om detta var något som tillhörde det förflutna och att journalistkåren idag inte är så tandlös. Men jag är ledsen, journalistkåren i Sverige idag är lika tandlös idag som då när det gäller frågor som rör prostitution.

lysb4.jpgMedia ifrågasätter inte vad våra makthavare säger om sexarbete och sexarbetare. När kontroversiella uttalanden görs av en minister så lyfter man inte ens på ett ögonbryn.

Men om samma uttalanden hade gjorts om vilken annan grupp som helst i samhället så hade det varit skandal. Men nu handlade det om horor och vi är inte vatten värda. Vi var det inte på 70 talet och vi är det inte idag.

Media är lika ryggradslösa idag som de var då. Hela den här bloggen är ett bevis på detta, jag skulle säkert kunna länka till hundratals inlägg som bevisar detta för er.

Jag har i veckan försökt få ett par granskande TV journalister att ta en titt på detta. Jag möts av häpnad när jag berättar vad poliser, åklagare, politiker och ministrar säger och påstår om prostitution och människohandel. Det är idel lögner och propaganda och uttalanden som visar på en fanatism i dessa frågor som allvarligt hotar vår demokrati, rättsuppfattning och vår yttrandefrihet samt allvarligt kränker konventionen om mänskliga rättigheter.

Om någon journalist skulle våga visa fram den nakna sanningen och börja granska både hur makthavarna och media agerar i frågor som rör försäljning av sexuella tjänster så finns det en guldgruva av material från TV, radio och tidningar bara från i år. Jag bistår gärna och skulle gladeligen hjälpa till i ett sådant arbete.

lysb5.jpgKära journalister, ska ni fortsätta att låta er skrämmas och gå i makthavarnas fotspår?

Är det inte dags att fatta mod och visa vad granskande journalistik verkligen är även i frågor som handlar om försäljning av sexuella tjänster?

Ps…
Och om du är sugen på att skratta, missa inte att se hur Leif GW Persson pratade om prostitution som ost med Jonas Hallberg 1981!

.

.
Andra bloggar om: , , , , ,
, , , , , ,
, , ,
.
Bloggtoppen.se ...badge_intressant.png

4borharv9.jpgBordellhärvan har väckt starka reaktioner och dementier. Trovärdigheten i historien ifrågasätts… men det som kan verka otroligt idag var inte så himla otroligt på mitten av 70 talet, snarare mycket troligt.

Läs gärna mina tidigare inlägg om bordellhärvan:

– Sanningen är skön, sa polisen Ove Sjöstrand i Kvällsöppet i TV4. Han var en av utredarna i bordellhärvan. Och sanningen är verkligen skön fast den är jobbig, oerhört jobbig att handskas med. Frågan är om vårt samhälle klarar det, fast det har gått över 30 år.

Den pensionerade polisen Ove Sjöstrand har mått dåligt ända sedan han förstod att flickor som såg ut att bara vara 11-12 år verkligen talade sanning för honom då på 70 talet när han var med och utredde bordellhärvan. Han sa att flickorna definitivt inte såg lovliga ut fast att de var 14 år när de utnyttjades som barnprostituerade i Doris Hopps eskortverksamhet. Jag vet inte om ordet lovlig används idag men det var ett vanligt uttryck på mitten av 70 talet. Man var lovlig när vuxna fick lov att ha sex med en och lovlig blev man först då man fyllt 15 år.

4borharv2.jpgMitten av 70 talet var en helt annan tid, med helt andra värderingar än de som finns idag. Men det var olagligt och straffbart att köpa sexuella tjänster av någon under 18 år eller att ha sex med någon som inte var lovlig. Det var sexualbrott som gav fleråriga fängelsestraff. I kvällsöppet påpeka kvinnornas advokat att det hela handlar om att staten faktiskt underlät att åtala de män som hade gjort sig skyldiga till sexualbrott fast polisen och åklagare hade klara bevis för detta. Det är det som är skandalen och inte egentligen om huruvida Olof Johansson var en av dessa förövare eller inte.

Namnen på vilka kunderna var är egentligen inte så väsentligt, mer än att det förklarar varför hela affären mörklades, varför förövarna inte blev åtalade och varför de här kvinnorna, som då var barn, aldrig fick någon upprättelse.

Det kan vara intressant att se vilka dementier som kommer. Ryggdunkandet mellan olika kompisar i Sveriges maktelit har nämligen börjat. I Aftonbladet tar Leif GW Persson en del av sina utpekade kompisar i försvar och lägger fram en teori om hur deras namn har dykt upp.

På realtid.se finns nu en intressant artikel där förläggaren Carl-Michael Edenborg påpekar att ingen stämde honom när han för några år sedan gav ut boken om Bordellhärvan; Makten, männen, mörkläggningen som skrevs av författarna Deanne Rauscher och Janne Mattsson. Deanne Rauscher intervjuas också i artikeln och berättar att Leif GW Persson berättade för henne att Olof Johansson förekom i utredningen. Olof Johansson är tvärilsk och igår utbröt det ett stort tv-gräl mellan Deanne Rauscher och Olof Johansson i en debatt på Axess TV.

4borharv3.jpgDN skriver att mörkläggningen har ökat misstron mot politikerna. Jag tycker att detta är en fråga som handlar om vårt förtroende för rättsväsende, att politiker ljuger är något vi har lärt oss. Det är värre när åklagare och polis inte gör sitt jobb. Det är värre när barn utnyttjas sexuellt utan att man ens utreder brottet.

Det handlar också om horstigmat. Det åklagaren var ute efter i bordellhärvan var att sätta dit en sexarbetare för koppleri. Och hon förtjänade nog sitt straff i detta fall, eftersom hon utnyttjade unga flickor.

Men att det förekom barnprostitution hos Doris Hopp var inte anledningen till att hon åkte dit, hon åkte dit för att hon var en hora, för att hon förmedla sexuella tjänster för andra och kanske möjligen också för att säkerhetspolisen bedömde att det förelåg för stora säkerhetsrisker med hennes verksamhet.

4borharv4.jpgBlogge Bloggelito skriver idag:

”Vad hände med omsorgen om sexuellt utnyttjade barn respektive prostituerade som fallit offer för övergrepp? Om det är denna omsorg som är det viktigaste – vilket vore rimligt – var är då de rosenrasande kommentarerna från Thomas Bodström och hans organisation?”

Om någon någonsin har trott på fanatikernas omsorg om oss som säljer sex och om barn som far illa så kanske deras ögon nu kan öppnas.

Trovärdigheten i hela historien som berättas av kvinnorna och som backas upp av såväl polis som socialarbetare ifrågasätts naturligtvis idag i bl.a. en ledare i Blekinge Läns Tidning och i Länstidningen Östersund. Barbro Hedvall skriver i DN att ryktena lever och i GPs ledare skriver man att bordellhärvan är sorglig, men att påståenden inte är bevis.

Men alla måste komma ihåg att det som kan verka otroligt idag var inte så himla otroligt på mitten av 70 talet. Då skrevs det debattartiklar som förespråkade att åldern då man skulle anses vara lovlig skulle sänkas. Man kunde öppet skriva och argumentera för att barn som mognade tidigt skulle få ha sex med vuxna, det skulle de bara må bra av. Ordet pedofili fanns inte.

4borharv11.jpgJag kom ihåg att kulturtidningen ETC i slutet på 70 talet provocera lite genom hade ett nummer som det blev lite (obs lite) diskussion om eftersom bilderna visade små pojkar med erektion som låg bredvid sina nakna mammor. Det var bilder som andades incest och pedofili så det stänkte om det. Diskussionen handlade om det var skadligt eller inte att barnen var med när föräldrarna hade sex. Det är tur att jag inte har kvar det numret för innehav av sådana bilder idag hade kanske gett mig ett fängelsestraff.

Prostitution förekom mer eller mindre helt öppet. Sexsäljarna annonserade ut sina tjänster som poseringar, eskortservice och senare som massage i dagstidningar som DN. När tidningsvärlden krävde att man skulle kunna visa upp att man hade utbildning som massör så rusa alla hororna i Stockholm till Axelsons Gymnastiska institut för gå en kurs i massage.

4borharv6.jpgVid tiden för bordellhärvan höll det gamla riksdagshuset på att renoveras och riksdagen låg då vid Sergels Torg. I anslutning till det som idag är kulturhuset och som då var riksdagshuset, hade riksdagsmännen sina små ettor, sina övernattningslägenheter och ingången till det huset låg precis där Malmskillnadsgatan tar slut.

Det var en stor trafik mellan detta hus och Malmskillnadsgatan. Journalisterna satt där och spana och tog suddiga fotografier. Det skrevs ursäktande artiklar om de stackars ensamma riksdagsmän som tvingades vara så långt hemifrån under så långa tider. På den tiden ansågs inte våra kunder vara våldtäktsmän, det fanns en helt annan acceptans för att köpa sexuella tjänster.

Men horor stod lågt i kurs då liksom nu. Och barnen som vistades på ungdomshem och på barnhem var det ingen som egentligen brydde sig så mycket om.

Kvinnornas advokat sa igår att de här kvinnorna först utsattes för sexuella övergrepp som sedan följdes av ett rättsövergrepp som saknar like i vår historia. Han menade att det får vara slut på övergreppen mot de här kvinnorna nu och jag håller med honom. Justitiekanslern kan frångå preskriptionstiden. Gör det! Be kvinnorna om ursäkt och börja behandla alla människor i Sverige lika! OBS det inkluderar även alla horor och människor med makt!

4borharv7.jpgTill SvD säger Eva att hon som 13-årig flicka, utan bröst, uppmanades att visa sitt skolfoto för kunderna innan hon hade samlag med dem. Det som hände för 31 år sedan förstörde hennes liv.

– Jag är trött på att känna skuld. De lät de här männen komma undan och nu vill jag ha upprättelse för det. Jag vill ha en ursäkt och ett skadestånd, säger hon.

Ge henne det!

Norrbottens Kuriren tycker att det var skamligt hur de här kvinnorna behandlades och skriver att ”ingen kan försvara att det sexuella utnyttjandet av dem som minderåriga aldrig utreddes”. Och Tiina Meris kloka ord på ledarsidan i Sydsvenska Dagbladet gjorde mig glad:

För trettio år sedan hade två barn behövt möta rättsväsendets trygga och torra hand. Men höga politiker tystade debatten och avfärdade tvärsäkert hela historien som ”strunt”. Två flickors liv har, som deras juridiska ombud Niclas Karlsson uttryckte saken igår, deformerats.

4borharv10.jpgHistorien hinner ikapp dem. Och oss. Nu nämns nya och kända namn i bordellhärvan. Med påtaglig risk för smutskastning och utpekande av oskyldiga. Men är tystnaden ett alternativ?

Journalisten Peter Bratt, som efter sitt avslöjande hamnade i kylan, formulerade sig så här i samband med utgivningen av den nyutkomna självbiografin Med rent uppsåt (Albert Bonniers Förlag):

”Samma sak gäller för ett samhälle som för mig personligen. Man måste göra upp med sin historia för att kunna gå vidare.”
Det gäller sannolikt också de barn som utsattes för övergrepp. Och det borde gälla de personer som faktiskt förgrep sig på dem.

.

.
Andra bloggar om: , , , , ,
, , , , ,
.
Bloggtoppen.se ...badge_intressant.png

borha11.jpg

Idag kräver två kvinnor upprättelse för övergrepp de utsattes för som barn, de utnyttjades för prostitution i ”Doris Hopps stall” på 70 talet. Barnprostitution var lika vidrigt då som nu och de här kvinnorna förtjänar allt stöd de kan få. Därför publicerar jag nu de uttalanden som lästes upp idag fm på den presskonferens de höll om bordellhärvan.

Bilden ovan till vänster visar hur en av kvinnorna såg ut när hon var 14 år.

Jag tål inte människor som utnyttjar barn, barn har inget i sexbranschen att göra och därför bör sanningen om bordellhärvan tas fram i ljuset. De här kvinnorna har i hela sitt liv fått lida medan deras förövare gick totalt fria.

Jag hoppas innerligt att kvinnorna får sin ursäkt och att ett riktigt saftigt skadestånd betalas ut till dem.

borha1.jpgVarför den här frågan är viktig framgår med all tydlighet i den framställan av ersättningsanspråk som kvinnorna via sin advokat Niclas Karlsson lämnade idag till staten, se nedan.
(Namnet på kvinnan har nedanför ersatts med XXX)

Ärendet kommer att behandlas av justitiekanslern.


Framställande av ersättningsanspråk
I egenskap av ombud för XXX och hennes jämnåriga kusin får jag härmed tillskriva Er.

XXX och kusinen utnyttjades sexuellt i den av Doris Hopp bedrivna koppleriverksamheten på 1970-talet. Flickorna var då endast 14 år.

Koppleriverksamheten har rönt stor uppmärksamhet från tid till annan, åtskilligt har skrivits om händelserna som oftast går under namnet ”Bordellhärvan”.

Med hänsyn härtill fördjupar jag mig här inte närmare kring sakförhållandena, men såsom referens i angelägenheten kan jag nämna boken ”Makten, männen, mörkläggningen” av Deanne Rauscher och Janne Matsson, utkom 2004 på Vertigo Förlag.

Det kan konstateras att XXX och kusinen varit brottsoffer då de utsatts för brott enligt dåvarande bestämmelserna i 6 kap brottsbalken. Brottet otukt med barn respektive ungdom kunde på den tiden ge fängelse i upp till fyra år. Idag skulle brotten sannolikt anses vara våldtäkt med barn. Att ge ersättning för tillfälliga sexuella förbindelser med någon som var under 18 år kunde betraktas som förförelse av ungdom, med fängelse i straffskalan.

Brotten har varit kända, brottsoffren och gärningsmännen likaså. Flickorna förhördes ingående av polisens utredare varvid detaljerade uppgifter och klara utpekanden lämnades om förövarna.

Polisen under ledning av åklagaren hade fullt tillräckligt med material för att gå vidare i ärendet mot ett åtal. Trots utredningsmaterialet har det skett en mörkläggning, i syfte att skydda brottslingarna på grund av att de tillhört eliten inom politik, stat och näringsliv. Flickornas rättigheter som medborgare och brottsoffer har kränkts då staten trots sin kännedom om brotten har underlåtit att beivra de brott och lagföra de män som förgripit sig på dem.

Begrepp som myndighetsmissbruk och rättsröta har sällan, om ens någon gång, varit så passande som i detta fall. Statens svek mot flickorna har fått till följd ett psykiskt lidande som alltjämt plågar dem och har deformerat deras liv.

XXX och kusinen fordrar en ursäkt av svenska staten och en ersättning om vardera en miljon kronor i skadestånd. Jag får utgå ifrån att staten ej åberopar preskription då det vore synnerligen stötande för den allmänna rättskänslan.

Det yrkade skadeståndet är motiverat utifrån att XXX och kusinen under hela sitt vuxna liv lidit psykiskt av att staten trots kännedom om övergreppen underlåtit att agera mot brottslingarna. Deras förtroende för politiken och samhällets institutioner har raserats.

Varje gång de under årens lopp i media läst om och på tv sett de tidigare kunderna, politikerna/samhällstopparna, vilka gärna talat sig varma i moraliska spörsmål, har de smärtsamt påmints om övergreppen.

borha2.jpgDe sexuella övergreppen har följts av ett rättsövergrepp som saknar motstycke i svensk modern historia.

Det förskräcker att staten, med vars lagar de svaga ska skyddas, tvärtom skyddar brottslingarna – därtill de personer som tillhör landets ledning och är satta att stifta och upprätthålla lagar som skulle ha skyddat dessa unga flickor.

När personer i ledande ställning och ansvarig position istället själva begår övergrepp och staten med kännedom om detta blundar och vänder flickorna ryggen är statens skam – och ansvar för att söka ställa tillrätta – som allra störst.

Jag tror inte att folk i allmänhet förstår vilket mod som krävs av de här två kvinnorna som nu faktiskt vågar ge sig på både döda och levande ikoner och makthavare i vår lilla ankdamm Sverige där alla skyddar alla. För deras trovärdighet kommer att ifrågasättas, jag har redan sett detta ske från oväntat håll. En del kommer säkert inte tänka längre än näsan räcker och tro att kvinnorna bara är ute efter pengar och att de i princip handlar om en slags utpressning från kvinnornas sida gentemot kändisar och toppolitiker.

borha3.jpgMen det är inte det, det hela handlar om. Detta fall handlar om upprättelse, att samhället tar ansvar för att man såg genom fingrarna på att barn utnyttjades i prostitution på 70 talet, barn som var under samhällets tillsyn.

Och de som ifrågasätter de här kvinnornas trovärdighet vet inte vad horstigma är, de fattar inte hur många kvinnor som kan bekräfta sanningen och som idag tyvärr inte vågar träda fram pga den stigmatisering som vi sexarbetare är utsatta för.

De fattar inte hårt sexarbetare förtryckts, att de av oss som har vågat säga sanningar har utsatts för hot och förföljelse som t.o.m. har inneburit landsflykt för flera av mina kollegor.

De fattar inte vilken skada de här kvinnornas familjer har lidit genom alla år. Jag ser rött när man ifrågasätter trovärdigheten hos de här två modiga kvinnorna, jag beundrar deras mod enormt mycket.

Jag har ingenting emot sexköpare, det vet ni. De flesta som köper sexuella tjänster är helt vanliga människor som vill ha helt normal sex med vuxna kvinnor. Och det ska mycket till innan en sexarbetare avslöjar namnet på en kund, vi är oerhört måna om våra kunders integritet. Men om en kund har uppfört sig illa eller om det förekommer oegentligheter så släpper vi på vår tystnadsplikt för att skydda och värna om varandra.

borha4.jpgDet är därför jag utan betänkligheter publicerar breven som lästes upp på presskonferensen idag. De här två kvinnorna var barn på 70 talet, barn som var omhändertagna av barnavårdsmyndigheten. De var inga brådmogna tonåringar, de som ville träffa de här flickorna frågade specifikt efter flickor som inte var utvecklade, flickor utan könshår. De bodde på ungdomshem och när de kom hem med taxi först på morgonen med fickorna fyllda med pengar så ingrep inte personalen och satte stopp för det sexuella utnyttjandet av dem.

Alla Doris Hopps kunder, alla personer som nämns i de här breven var naturligtvis inte ute efter att ha sex med flickor men de visste med allra största säkerhet att det förekom barnprostitution hos Doris Hopp, de var varken blinda eller döva, det var personer med makt och inflytande som inte ingrep.

Jag önskar att jag hade alla namn på de som arbetade på de ungdomshem där flickorna bodde. De är lika skyldiga som förövarna eftersom de inte ingrep och satte stopp för verksamheten.

borha5.jpgEn person vars avsmak för prostitution har visat sig flera gånger i bloggvärlden är Jinge och det förvånar mig inte ett dugg att läsa att han under slutet av sjuttiotalet arbetade på ett behandlingshem för tonåringar i Stockholm och att han bekräftar att många av dessa flickor sålde sexuella tjänster.

I breven här nedan har jag tagit bort namnen på kvinnorna som utsattes för övergreppen för när rättegången mot Doris Hopp hölls så fick de offentligt schavottera med sina namn, medan de som utnyttjat dem endast benämndes som Kund 2, Kund 2 osv. Idag vänder jag på det förhållandet.

En av kvinnorna som nu kräver upprättelse orkade inte själv framträda på presskonferensen men hennes kusin var där och läste upp ett brev från henne:

Jag hade inte fyllt 15 år när jag blev placerad på en av kommunens institutioner, Ulvsunda skolhem. Meningen var att jag skulle få hjälp med min livssituation. Istället drogs jag och flera ungdomar på hemmet in i prostitution. Journalisten Sigvard Hammar var den som presenterade mig för Doris Hopp och hennes sambo Ted Holmgren. Doris drev som bekant eskortverksamhet och servade Sveriges maktelit. Jag och min kusin xxx ingick i hennes stall och vi var naturligtvis med hänsyn till vår ungdomliga fräschör, åtråvärda och lätta att sälja till välbeställda herrar. Oftast träffade vi bara en man åt gången men ibland hamnade vi på tillställningar av det flotta slaget. Vi fick alltid betalt direkt av Doris.

borha6.jpg De flesta av de män jag träffade genom Doris kommer jag inte ihåg annat än diffust men några av dem var eller skulle komma att bli kända ansikten. Därför minns jag dem utan att tveka. Jag har alltid varit intresserad av att titta på nyheter och läsa tidningar.

Och något år efter att vi lämnat Doris Hopps stall bedrevs en intensiv valkampanj så jag kunde då inte undgå att känna igen några av de män jag varit tillsammans med.

En av de männen var Olof Johansson. En annan Torbjörn Fälldin och sist men inte minst Geijer. Torbjörn Fälldin kände jag direkt igen. Han bjöd mig på en leverpastejmacka och var en sympatisk person. Vi träffades på Grand Hotel.

borha7.jpg Exakta platser och detaljer har jag annars svårt att minnas. Jag var så ung. Jag är medveten om att det jag berättar kommer att påverka de namngivna personernas liv. Men det är inte i närheten av hur det jag varit med om har påverkade mitt liv.

När Doris åkte fast såg jag tydligt hur sanningen om det vi varit indragna i av samma män som utnyttjat oss, effektivt sopades under mattan. Det var män som styrde, stiftade lagar och skulle stå för samhällets grundvalar.

Allt det här sammantaget blev förödande för mig och har påverkat mitt liv minst sagt negativt och bidragit till att min tilltro till samhället är lika med noll.

Jag har levt mitt liv med den här kunskapen och den skam och skuld jag känt för att jag som tonåring lät mig dras in i det här. Ni får tro på mitt ord. Jag har ingenting att tillägga, ingenting att dra ifrån.

Doris Hopps syster uttalade sig också idag på presskonferensen för att stötta upp kvinnornas berättelse. Hon får av mig pseudonymnamnet Evelina. Hon har arbetat i 35 år inom Stockholms socialförvaltning och är numera pensionerad. Här hennes uttalande idag på presskonferensen:

borha8.jpgJag kommer alltid att älska min storasyster Doris, oavsett vad hon var med om. Men jag kan inte ställa upp på det hon gjorde med småflickorna. Det är därför jag vill stötta dem och bekräfta deras trovärdighet på det här sättet. Jag orkar inte vara med i ett så stort sammanhang som ett mediamöte men vill ändå berätta om vad som hände på den tiden.

Och så vill jag betona att det inte bara var Doris som var ”boven” i sammanhanget.

Utan ”fina” kunder som politiker, näringslivstoppar och skådespelare hade hon inte kunnat driva sin verksamhet.

Mellan åren 1959 och 1965, när jag var mellan 15 och 20 år, besökte jag ofta Doris i hennes lägenhet på Ruddamsvägen. Jag hade ingen aning om att hon sysslade med eskortverksamhet. Själv sa hon att hon skulle köpa in sig på Bonniers förlag. Hon påstod nämligen att hon var god vän med Lukas Bonnier. Vad som förvånade mig och min familj var att min syster var bekant med delar av den svenska makteliten och kändisvärlden.

Vid många tillfällen såg jag politiker som jag redan då visste vilka det var och vissa andra som jag kände igen i senare sammanhang. Jag diskuterade alltid med min far om de personer jag träffade hos min syster. Det osannolika i att de umgicks med henne och hur allt kunde hänga ihop. Min far som var folkpartist var förundrad och undrade till exempel vad den där ”dyngsprättaren Sträng” hade med hans dotter att göra. För att inte tala om, jag citerar min far, ”Herr Grötlund”, ett namn han gav Tage Erlander eftersom denne talade ”grötigt”.

borha9.jpgOlof Palme var en av de personer jag träffade på Ruddamsvägen. Han såg ju rätt speciell ut. Den gången fick jag inte vara kvar. Han var där med Tage Erlander. Långt senare när Palme blev min stora idol och jag hade blivit varse vad syrran höll på med, bortförklarade jag det hela som en ungdomsförsyndelse.

Fälldin har jag sett, liksom dåvarande utrikesministern Torsten Nilsson. Thage G Petersson likaså. Tillsammans med Sträng och justitieminister Lennart Geijer var Thage G Petersson en av de mest frekventa besökarna. Åtminstone de gånger jag var på Ruddamsvägen, vilket jag var ganska ofta under de här åren.

Det var naturligtvis inte bara de här politikerna utan många som jag inte reflekterade över vilka de var. De nämnda var ju eller blev kända och jag pratade som sagt alltid med pappa om dem.

Jag brukade sitta i soffan och syrran presenterade mig som sin lillasyster Evelina. De hälsade naturligtvis men sade sällan sina namn. För mig var de ett gäng gubbar med kamelhårsulstrar. De brukade stå i klungor i hennes lägenhet. De smusslade och pratade om olika tider och platser. Ibland hörde jag dem nämna restauranger som Berns salonger och Riche. Det var mest karlar i lägenheten men vid enstaka tillfällen någon kvinna i Doris ålder. De var sällan kvar längre än mellan en halvtimme och en timme. Jag var inte så intresserad utan snarare imponerad av hennes umgänge. Jag var ung och blåögd och trodde det handlade om Solvalla, spel eller det där bokförlaget hon talade om att köpa in sig i.

borha10.jpgNågra andra välkända ansikten jag sett hos Doris är Povel Ramel, Martin Ljung, Mimmi Pollack, Erland Josefsson, Ove Törnqvist, Git Gay och Gunnar Hellström.

De namn jag nämner är de personer som jag är hundraprocentigt säker på. Sedan finns det betydligt fler som jag känt igen men inte säkert kan namnge.

Som ni förstår så har jag idag har jag agerat som undersökande journalist. För att ta reda på sanningen så har jag pratat med gamla kollegor som var aktiva på 70 talet i Stockholm, kvinnornas advokat Niclas Karlsson på Juristhuset samt författaren Deanne Rauscher (Männen, makten och mörkläggningen).

Bakgrunden till bordellhärvan kan du läsa i mina inlägg ”Bordellhärvan 1976 – en del av horornas historia” samt ”Bordellhärvan som blev Geijer-affären”. Och mer om hur det var på 70 talet i Stockholm kommer i nästa inlägg.

I bloggvärlden skrivs det naturligtvis om detta, t.ex. på Politikerbloggen, Kulturbloggen, Stationsvakten och hos Svensson samt Anna Svensson.

Och naturligtvis skapar detta mycket rubriker idag hos media. Först ut idag var TT med sin artikel och sen har det rullat på under dagen och nu kan man hitta flera artiklar om detta hos ex. hos Expressen, SvD, Sydsvenskan, Dagen, Världen idag och Britt- Marie Mattson har skrivit en krönika om detta i GP. Dementierna har också naturligtvis startat trots att kvinnornas berättelse stöttas upp av poliser som arbetade med fallet. TV4 Nyheterna skriver mycket om detta (och har dessutom webbTV, samt intressanta länkar) liksom flera andra tidningar.

Och DN som är en bov i dramat har naturligtvis flera artiklar inne om saken på sin webbplats idag:

Lena Olsson (v) kräver nu att regeringen tillsätter en kommission för att ta reda på sanningen om vad som hände i slutet på 70-talet. Jag hoppas det blir av och att kvinnorna får sin ursäkt och att ett riktigt saftigt skadestånd betalas ut till dem.

.

.
Andra bloggar om: , , , , ,
, , , , ,
.
Bloggtoppen.se ...badge_intressant.png

Nästa sida »