Var det ett domslut baserat på en negativ sexualsyn?

En domare i Högsta domstolen dömdes enligt sexköpslagen och fick behålla jobbet. En annan domare arbetade på Hovrätten i Malmö, han dömdes inte för sexköpslagen och trots detta fick han igår veta av arbetsdomstolen att det var rätt av hans arbetsgivare att ge honom sparken. Varför får den ena domaren behålla jobbet medan den andra får sparken?

Beror detta på att den sexköpsdömde HD domaren var fast anställd och att hans anställning därför endast bedömdes utifrån huruvida han var olämplig att inneha tjänsten? Hovrättsdomaren var inte fast anställd och omfattades inte av det skydd som finns i regeringsformen som säger att en domare endast kan avskedas ”om han genom brott eller grovt upprepat åsidosättande av tjänsteåliggande har visat sig uppenbarligen olämplig att inneha tjänsten”.

Domaren som jobbade i Hovrätten dömdes enligt lagen om offentlig anställning för ”verksamhet som kan skada myndighetens anseende”. Även om arbetsdomstolen konstaterar att denna domare inte begått något brott har han ”genom sina handlingar allvarligt skadat inte bara förtroendet för honom själv som domare, utan även domstolsväsendets anseende”.

Det är alltså värre att skada domstolsväsendet anseende om man inte har en fast tjänst, eller hur sjutton ska man tolka detta? Eller är det så enkelt att en domare med fast anställning, liksom alla andra med fast anställning, har ett bättre anställningsskydd?

Eller handlar detta egentligen om moral, moraluppfattning och vilken syn vi har på olika typer av sex och sexualiteten samt olika typer av sexförsäljning och köp? Det skulle inte förvåna mig om sådana saker ligger medvetet eller omedvetet bakom de två olika bedömningarna.

Sexköpslagen är faktiskt en normgivande lag som handlar om sexualsyn och moral. En lag där samhället talar om för oss vad samhället anser vara lämpligt eller vad som ska anses vara straffbart. Vilken moral samhället vill att vi ska ha. De flesta lagar vi har följer den moraluppfattning vi har, den etik vi har i vår kultur. Men ibland vill samhället ändra våra attityder och stiftar därför lagar om det. Samhället vill inte att människor ska köpa sexuella tjänster. Och på frågan varför får man gå tillbaka till utredningen bakom sexköpslagen och även titta på vad de här två olika domarna egentligen gjort sig skyldiga till.

De två domarna köpte inte samma form av sexuella tjänster. Domaren i Högsta domstolen köpte sex av en annan man och domaren som jobba på Hovrätten besökte en ”bordell”. Officiellt så betraktar man dessa två mäns ”synder” på två helt olika vis…

I utredningen som ligger bakom sexköpslagen – Könshandel, kan man läsa att det är svårt att skilja mellan vanliga homosexuella kontakter och kontakter i prostitutionssyfte och att prostitution kan sägas vara relativt vanligt förekommande i den manliga homosexuella kulturen!!!

Där står också att skillnaden mellan den homosexuella och den heterosexuella prostitutionen är att i den homosexuella prostitutionen kan ibland för säljaren vara en blandning av affärsverksamhet och egen utlevd sexualitet, vilket praktiskt taget aldrig förekommer i den heterosexuella prostitutionen.

Domaren i högsta domstolen var en man som köpte en sexuell tjänst av en annan man. Han betraktas därför nog inte som en könsköpare, den benämningen som våra kunder fick i utredningen Könshandel. Att vara könsköpare är värre än att var en homosexuell man som köper sex av en annan man, det är ju bara en sak som ingår i bögkulturen!!! En könsköpare köper sex av en kvinna och anses därför vara:

• avvikande när det gäller inställningen till sexualitet och kvinnor

• ibland med allvarliga problem när det gäller synen på och förhållningssättet till sexualitet

• prostitutionskontakterna innebär sexuell utlevelse utan relation, närhet eller krav, i motsats till genuina mänskliga kontakter

• könsköparnas problem befästs och förvärras i könshandeln och man tror att många av männen behöver behandling

• könsköparnas anhöriga utsätts för risk att skadas genom deras handlingssätt, inte minst riskerar de att smittas av sjukdomar som överförs genom könsumgänge.

Och nej detta skrevs inte år 1895 utan för bara 12 år sedan! Domaren som jobbade på Hovrätten i Malmö misstänks vara en sådan där könsköpare och även om han nu undkom straffet för sexköp så gick han ju faktiskt till en bordell!

Och enligt vissa t.ex. ledraskribenten Tiina Meri, är en bordell en miljö i vilken det försiggår en kriminaliserad och organiserad handel med människors (kvinnors) kroppar. Ja så skriver hon idag på ledarsidan i dagens Sydsvenska Dagbladet. Hon anser att en domare inte ska vara där i privata affärer. Den domare som inte förstår varför, borde byta jobb, för till det jobbet hör att värna
allmänhetens tilltro till rättssystemet.

Många politiker, journalister och opinionsbildare blandar ihop försäljning av sexuella tjänster med människohandel precis som Tiina Meri gör idag. Om människohandel sker för sexuella ändamål så skriver media alltid människohandel. Men om det sker för slavarbete inom någon annan bransch så används istället ordet människosmuggling.

Solsippan beskrivs som en bordell av all media, men i mina ögon var det verkligen ingen bordell. En bordell är ett hus eller en lägenhet ämnad för att man där ska kunna sälja och köpa sexuella tjänster. En arbetslokal för sexsäljare där man som ”en slags egen företagare” hyr in sig för att använda lokalen och för att köpa ev. tillhörande tjänster som ex. städning.

Till Solsippan gick de flesta människor för att sola, bada bastu, slappa i bubbelpolen och för att få vanlig massage och enligt mig så var det därför ingen bordell. Där fanns inga möjligheter för sexsäljare att hyra in sig för att utnyttja lokalen en dag. Och där förekom långt ifrån någon människohandel eller någon kriminaliserad och organiserad handel med människors kroppar.

Däremot så ägdes Solsippan av en kvinna som man misstänkte även var en sexsäljerska. Enligt ett vittnesmål från en 90 årig man så kunde man också där få sexuella tjänster tillgodosedda av henne. En annan kvinna som jobbade ibland på Solsippan sägs ha gett några kunder ett lyckligt avslut på massagen enligt deras egna önskemål. Dvs hon har begått den stora synden att också massera några män mellan benen! Detta antyddesnämligen i ett telefonsamtal som avlyssnades.

Det finns inga vittnesmål om att ägarinnan profiterat sig eller skott sig på att den här andra kvinnan masserade några män mellan benen. Och inga vittnesmål eller bevis för att hon tvingade eller utnyttjade någon annan att sälja sexuella tjänster.

Men kopplerilagen är inte en lag som ska skydda sexsäljare mot profitörer eller hallickar som vill utnyttja oss. Det är en lag mot prostitution. Kopplerilagen är en lag som ska förhindra att vi ska kunna arbeta tillsammans med kollegor, en lag som ska förhindra oss att ta emot kunder i en arbetslokal och för detta satt Solsippans ägarinna i en isoleringscell i 2 månader!!!

Men i mångas ögon så besökte alltså den nu sparkade domaren som jobba på Hovrätten i Malmö en bordell där det försiggick en kriminaliserad och organiserad handel med människors (kvinnors) kroppar. Och detta baserar sig inte på fakta eller kunskap utan på fördomar och myter om vad både försäljning av sexuella tjänster är, vad en bordell är samt vad människohandel är. Det baserar sig på propaganda från sk feminister och andra politikers vilja att gör karriär och visa handlingskraft mot ett vidrigt fenomen, sexuell människohandel.

Jag anser att det är en stor skandal varje gång politiker, opinionsbildare, journalister, poliser, socialarbetare eller vem som, skriver eller uttalar sig om detta på ett felaktigt sätt. För de hjälper inte de kvinnorna som verkligen är offer för sexuell människohandel och det hjälper inte alla andra människor som har slaveriliknande arbetsvillkor inom andra branscher.

Det som hjälper är:

• korrekt information och fakta om vad människohandel är och hur sexuell människohandel går till

• information som kan hjälpa oss att identifiera offer för människohandel

• råd till sexsäljarnas kunder så att de kan undvika att köpa sexuella tjänster av människohandlare.

Ingenting av detta sker från samhällets sida idag. Ingenting av detta sker från alla dessa fina organisationer som säger sig arbeta emot människohandel idag! Det är därför tur att SANS finns idag! SANS – sexsäljares och allierades nätverk i Sverige är de enda som ger just detta till allmänheten idag. Vi inom SANS är helt emot människohandel och slaveri i alla dess olika former. Och istället för att bara prata om hur hemsk människohandel är så är SANS aktiv i kampen mot människohandel och försöker nå ut med korrekt information.

Korrekt information är viktigt i alla sammanhang. Och det är också oerhört viktigt att vi diskuterar vilken syn vi har på kvinnor och deras sexualitet. För den synen skiljer sig mot den som finns om män och deras sexualitet. Det är viktigt för den synen hänger ihop med vad allmänheten anser om försäljning av sexuella tjänster, om oss som är sexsäljare och våra kunder.

Jag blev därför besviken på att läsa att bakom kulisserna till Tanja Suhinina aka PhonePhucker, debattartikel på fjärde sidan i Expressen i tisdags, finns en tjej som känner sig som en smutsig mediehora. Tanja känner det så, inte för hon skrev någonting hon inte menade för pengar, utan att hon skrev någonting hon personligen inte tycker hör hemma på en debattsida i en större tidning.

Men den debatten hör verkligen hemma på större tidningars debattsidor. Debatten om den kvinnliga sexualiteten och hur den förtrycks är viktig. Om vi kan vinna acceptans för att kvinnor och tjejer får lov att bejaka sin sexualitet och vara kåta precis som män.

Om vi vinner den kampen kan vi kanske uppnå jämställdhet och få bort horstigmat. Om vi vinner den kampen så kanske vi kan få beslutsfattare att avkriminalisera försäljning av sexuella tjänster. Så låt oss kämpa tillsammans för detta på ett SANSat sätt!

.

.
Andra bloggar om: prostitution, sexköpslagen, sexualitet, feminism, debatt, media, politik, trafficking, människohandel, sex, horstigma, bordeller, sexköpare, koppleri, kopplerilagen, sexualsyn, SANS .
.
...