I vems intresse

Vill du läsa min reaktion på Josefin Brinks bloggpost ”Haltande debatt om sexköpslagen”, här finns den…

Undrar du i vems intresse jag talar för?
Jag berättar så tydligt jag kan för vem och varför jag talar…

Jag skriver också idag om varför människor inte kan se sex som ett arbete och diskuterar hur mycket tvång som egentligen är kopplat till sexarbete samt om det verkligen är skadligt att sälja sexuella tjänster …

… Det bidde ett långt inlägg idag …

Josefins Brinks debattinlägg på SVT opinion ”Torskarna har förlorat mest på sexköpslagen” kommer jag att bemöta med en replik på SVT opinion.

För mig är sexarbete ett arbete men inte ett arbete som vilket som helst eftersom sexarbete inte bör eller ska ske på någon annans villkor än ens egna. När jag tänker på de som far illa av sexarbete så kan jag ändå jämföra sex- och erotikarbeten med andra jobb och tänka…

Vi är alla olika och passar för olika saker och vilket arbete har enbart positiva sidor? Och är det inte självklart att om man börjar arbeta med något man inte är lämplig för så finns det risk att man far illa av det arbetet? Arbetsmiljön och arbetets villkor är av oerhörd stor betydelse om du ska tycka om ett jobb eller fara illa av det.

Varför kan man inte se dessa självklarheter i sexbranschen, det finns ju där precis som för alla andra jobb. Ärligt så tror jag inte heller att man kan hitta en enda yrkesgrupp av människor där inte någon farit illa av yrket.

Varje dag fattar människor både kloka och okloka beslut när de väljer arbete. Och ibland väljer människor att jobba med något det absolut inte trivs med bara för att överleva eller för att det är viktigare för dem att klara sig själva, tjäna pengarna de kan få av det här jobbet än vad det är att fortsätta leva utan inkomsten som skitjobbet ändå kan ge dem. Vad som ger våra liv mening är olika, vad vi menar med livskvalitet är olika.

I debatten om prostitution låter det ibland som om sexarbete bara kan accepteras om det är ett perfekt jobb för alla utan några som helst nackdelar. Sådana krav och argument hör man aldrig när andra yrken diskuteras.

Och många tycker det är svårt att överhuvudtaget se sex som ett arbete. Kanske för att man personligen förknippar sex väldigt starkt med kärlek, med det finaste och skönaste vi vet. Men sex även med den man älskar är inte alltid så där himlastormande fint.

Eller vill man bara helt enkelt inte att sex ska vara ett arbete. Det känns fel att tänka på sex som ett arbete har någon sagt till mig.

För vad är ett arbete för de flesta av oss. Jo ett måste, ett tvång… och sex ska absolut inte vara ett måste eller ett tvång, det vet vi.

Vi säger att vi är tvungna att gå till jobbet. Tänk om någon är tvungen att både gå till jobbet och dessutom ha sex på jobbet med en främling som dessutom kan vara en äcklig…. Det måste värre än att tvingas arbeta med något annat.

Få vet att de allra flesta säljer sex helt på sina egna villkor. Vi bestämmer både när vi ska jobba, hur mycket vi ska jobba, vem vi ska träffa och på vilket sätt vi ska ha sex med en kund på.

Få vet att allt sker på sexsäljarens villkor och att detta är en förutsättning för att man ska kunna arbeta med en sådan intim tjänst som ändå sex är. Sexarbete är därför ett väldigt fritt yrke och inte riktigt likt andra arbeten.

Men den här bilden stämmer inte överens med de fördomar som finns om horor. Horor beskrivs som offer som utnyttjas. Och när vi berättar om hur vi arbetar beskylls vi för att bekräfta myten om den lyckliga horan och/eller att vi glorifierar prostitution. För många måste tydligen prostitution per definition vara detsamma som sexslaveri.

Men det är en mycket stor skillnad på att tvingas arbeta med något du inte vill och att själv välja det och sen styra ditt arbete själv! Men de som är tvingade då…

Kom ihåg att alla kvinnor som är fattiga i världen väljer inte att börja sälja sexuella tjänster! Alla missbrukare finansierar inte sitt drogmissbruk genom att sälja sexuella tjänster!

Vem skulle tvinga sexsäljaren att agera mot sin egen vilja? Varför skulle en sexsäljare till skillnad från andra människor göra vad som helst för pengar?

Ok om någon kan bevisa för mig att majoriteten av alla sexsäljare får sådana enorma skador av sexarbete så att det kan motivera att vi ska arbeta mot prostitution så skulle jag förstå varför vissa resonerar som man gör om sexarbete.

För jag är ingen extremliberal som anser att allt ska vara fritt. Speciellt inte sådant som vi bevisligen vet kan skada oss och ja…

… det kanske ligger något i det där att den enes frihet är tyvärr ofta den andres ofrihet.

Louise Eek säger att sexarbete traumatiserar alla kvinnor förr eller senare. Men hon har ännu inte berättat för mig vad det är inom prostitution som traumatisera alla kvinnor. Och tro mig jag har velat få ett svar på den frågan och jag har frågat många som påstår detta.

Jag har haft kontakt med fd sexsäljare som starkt fördömer prostitution och bett att de ska dela med sig av sina erfarenheter och berätta varför sexarbetet blev så skadligt för dem. Deras erfarenheter är enormt viktiga att ta tillvara för att förhindra att andra ska drabbas som de har gjort. De skulle också kunna hjälpa till i arbetet med att förhindra att olämpliga personer börjar jobba i sexbranschen. Men ingen av dem har velat ställa upp, trots att man kan vara helt anonym.

Jag har frågat många olika människor… Och i nästan alla svar jag brukar få så kan jag se att orsaken till att människan har farit illa i sexbranschen finns utanför den.

Missbruksproblem uppkommer sällan för att man har börjat sälja sex, dessa problem finns innan och är av en annan orsak. Sexuella övergrepp som skett i barndomen skulle ha skett oavsett om människan senare i livet sålde sex eller inte. Gränslösa människor som inte kan säga nej och sätta gränser far naturligtvis illa i sexbranschen. Har man en sådan problematik så är det dessutom lätt att man utnyttjas av andra människor i många andra olika sammanhang och förr eller senare råkar väldigt illa ut.

Tittar jag på forskning så kan jag heller inte hitta några belägg för att sexarbete i sig generellt skulle vara skadligt. De som hävdar detta brukar ibland hänvisa till en viss specifik internationell forskning där man har ett begränsat urval. Det är sexsäljare enbart från länder där prostitution är helt kriminaliserat, det är enbart gatuprostituerade som är hemlösa, drog- eller alkoholmissbrukare, alltså människor som har omfattande problem. Om man ska acceptera viss forskning som bedrivits om prostitution, som sanningen om vad prostitution är, så måste man ta en titt på hur denna forskning bedrivits och granska den kritiskt.

Det jag däremot får reda på är att horstigmat skadar alla sex- och erotikarbetare. Att utsättas för brännmärkning, socialskam, tvingas leva med en livslögn är skadligt. Det är också skadligt att utsättas för diskriminering, förföljelse och förtryck.

Skapar mitt fria val en tvångssituation för någon annan? En del menar det och strävar därför efter prostitutionsfritt samhälle eftersom tvång inom sexbranschen är så vidrigt.

Men ett samhälle utan prostitution är en utopi och jag är övertygad om att det finns bättre sätt att komma åt tvångssituationer inom sexbranschen än den väg Sverige idag har tagit. Dessutom menar jag att strävan efter denna utopi skapar situationer av tvång och risker för sexarbetare helt i onödan.

Vi lever inte i en perfekt värld där alla människors behov av sex, närhet och intimitet kan tillfredsställas inom gängse normer och inom traditionella relationer.

Det är därför det finns ett behov av att köpa sexuella tjänster och många gånger är det egentligen lika mycket kramar och smek som efterfrågas av våra kunder. Det är ingen rättighet att få dessa behov tillfredsställda men vi mår alla bättre om de blir det, sex är mycket hälsosamt.

Varför då inte skapa förutsättningar för att de som vill arbeta med sex får lov att göra det på sina egna villkor utan risk för att någon exploaterar dem. Sexarbetare kan vara i behov av skyddande lagstiftning men absolut inga diskriminerande lagar.

Jag tror att det då kommer bli mycket lättare att motarbeta alla former av tvång inom sexbranschen. För då kan sexarbetare samarbeta med myndigheter och polis, Vi kan hjälpas åt alla mota bort tvång och alla kriminella element ur branschen.

Och jodå!

Jag har ett samhällsperspektiv med i mina tankar om prostitution, jag tänker på jämställdhet och framför allt tänker jag på de mest utsatta sexsäljarna.

Men jag tänker inte samma tankar och i samma tankebanor som många prostitutionsmotståndare gör.

Jag tänker att horstigmat måste bort om vi ska uppnå sexuell jämställdhet och det kan vi inte uppnå om man fortsätter att skambelägga sexarbete eller om man inte vill erkänna att kvinnor både kan, vill och tycker om att arbeta med sex och erotik.

Jag tänker på alla onödiga risker vi utsätts för i jobbet pga dagens prostitutionspolicy. Jag tänker på alla som utnyttjar de som behöver hjälp med att sälja sexuella tjänster, att ingen ärlig, hederlig människa vågar hjälpa en sexsäljare att sälja sex.

Jag tänker på människors lika värde, att det är viktigt att vi tillåts få samma mänskliga fri- och rättigheter som alla andra i samhället. Att vi måste få skyddas av samma lagar som alla andra medborgare skyddas av.

Att polisen ska skydda oss och att myndigheter ska hjälpa oss istället för att motarbeta oss.

För mig är en del tankar bakom sexköpslagen totalt kontrafeministiska.

Är det feministiskt att lägga ansvaret på män för vad självständiga kvinnors beslutar sig för att göra?

Vilken syn har ett samhälle på kvinnor när man i feminismens och jämställdhetens namn lägger ansvar på män för att jag som kvinna vill ha sex med dem mot betalning. Förutom hans egna skäl till varför han vill betala mig så ska han ställas till svars för mina skäl och mina val och dessutom ta ansvar för dem!

Är det verkligen skadligt att ha sex med främmande människor? Är det skadligt att tjäna pengar?

Jag blir lite pissed off när människor inte förstår att jag och alla mina kollegor som trivs med att arbete med sex långt ifrån är några egoistiska svin som skiter i kollegor som far illa i sexbranschen.

Inte fasiken vill vi att alltför unga människor eller olämpliga personer börjar sälja sex eller att någon ska tvingas jobba med sex. Vi vet vad jobbet kräver och förstår nog bättre än många andra hur en olämplig person kan fara illa av jobbet. Jag försöker att med adekvat information avråda olämpliga människor att börja med att sälja sexuella tjänster.

Men det är kriminellt om jag berättar hur man kan arbeta säkert med sex och undvika en del faror! Det är kriminellt att hjälpa till att sälja sexuella tjänster, att arbeta tillsammans med någon, att arbeta tryggt och säkert!

Inse att det inte går att lagstifta bort prostitution, inget land har lyckats med det. Jag vill inta ett mer pragmatiskt förhållningssätt till prostitution. Att man ser vilka problem som finns i branschen och att man sen går in för att lösa dem. Är man emot att sexarbetare exploateras… låt oss då jobba gemensamt mot detta. Anser man alltför unga människor börjar i branschen… låt oss angripa det problemet då.

I vems intresse ligger en sådan agenda? Jo i min och i många andra sexarbetares intresse.
.

.
Jag är inte anställd av någon, jag är inte heller någon personlig eller vald representant för sexarbetarna i Sverige. Men de åsikter jag framför tror jag är ganska så representativa för vad många sexarbetare i Sverige anser.

Jag tror det för jag har varit i kontakt med så många olika sexsäljare som i sin tur känner många andra, jag har pratat med gamla sexarbetaraktivister och sexsäljare i andra länder.

Och om det inte är så… då borde jag åtminstone ha fått ett mail från någon sexarbetare som sa till mig att det jag säger eller skriver är fel. Och jag har inte fått ett enda sådant mail. Däremot får jag massor av stöd och hejar rop via mail, här på bloggen och på olika diskussionsforum där sexsäljare är. Hade jag inte fått det så hade jag aldrig vågat säga vi om vissa saker, för jag vill inte göra mig ovän med mina kollegor.

Men alla delar naturligtvis inte mina åsikter. De som jag känner till och som inte gör det är Louise Eek, Maria Bergman, Emma och Nina i nätverket PRIS och en enskild sexarbetare som bloggar och som brukar kommentera på tidningars diskussionsforum.

Ni ska veta att denna lilla klick har ett starkt stöd från många politiker. Och det är inte så konstigt… för PRIS vill ha högre maxstraff för sexköp och ett samhälle utan prostitution. Jag tycker detta är rätt lustigt då en av tjejerna bakom nätverket är aktiv som sexsäljare, borde hon då inte ringa till polisen och ange sina kunder?

Samma kvinna skrev i mars -07 en debattartikel i Expressen – Vi sexsäljare måste se de bedragna kvinnorna! I artikeln skrev hon:

”De kvinnor som bedras genom sexköpen beräknas vara cirka tjugofem gånger fler än de prostituerade. Detta innebär att det i Sverige finns tiotusentals kvinnor som lever i förhållanden där de förväntas vara trogna gentemot män som bedrar dem med prostituerade som redskap. Och betydligt fler skulle de av allt att döma bli med en sexhandelslegalisering. För oss i sexbranschen är detta ett dilemma som vi naturligtvis helst blundar för. Uppmärksammandet av det går stick i stäv med våra särintressen. Det utgör ett hot mot vår självkänsla och riskerar att sänka vår redan låga samhällsstatus.”

Lite senare under våren var nätverket PRIS mycket upprörda över att föreställningen “Fackmöte för prostituerade” skulle hållas på teater Tribunalen. En pjäs om prostitution baserad på sexsäljares texter ansågs vara ett stort hot! De var på plats och protesterade mot föreställningen innan de ens hade sett den. De utsåg mig till ett särskilt villebråd under den där veckan. De la bl.a. upp en text på sin hemsida där de på alla möjliga sätt försökte misskreditera mig som person. Jag var en av författarna till texterna.

I höstas fick jag en förfrågan från Studio Ett i P1 om jag ville debattera prostitution i en direktsändning som skulle vara på onsdagen den 19/9. På måndagen fick jag reda på att min motdebattör skulle bli Louise Eek och jag såg verkligen fram emot att få träffa henne IRL och få debattera mot henne i en direktsändning.

Dagen efter fick jag besked om att Louise Eek hade fått förhinder och inte kunde delta och att jag därför skulle få debattera mot Maria Carlshamre, EU parlamentariker och medlem i Feministisk Initiativ. Och det var ännu bättre tyckte jag.

Men vad händer samma dag på sena eftermiddagen jo…

Petra Östergren ska delta i en direktsänd debatt i radio Sjuhärad och tydligen har samma radiokanal frågat om någon i PRIS vill medverka. Det vill de inte och de ber radion att läsa upp ett protestbrev mot debatten i radion som de har skrivit och så sker, brevet som läses upp avslutas med följande ord:

”Vi menar att offentliga debatter av detta slag inte är rätt plats för att behandla ämnet prostitution. Många människor med sår av sexindustrin har varken möjlighet eller ork att framträda offentligt. De som talar kommer alltid vara de starka och privilegierade eller människor som överhuvudtaget inte har med prostitution att göra.”

OBS då att Louise Eek var klar för att debattera prostitution mot mig dagen innan men hoppade av! Är PRIS en grupp av människor som är så svaga offer så att andra behöver föra deras talan? Det passar bra in i mallen för vilken attityd socialtjänsten i Stockholm har gentemot oss, de anser att de kan föra vår talan.

Jag har aldrig exkluderat PRIS från debatten, jag har välkomnat dem och efterlyst en djupare förklaring till deras ställningstagande men inte fått den.

Och nej, jag talar inte för den här gruppen och jag kommer aldrig att göra det. Det gör så många politiker så gärna åt dem.

De här kvinnorna har nämligen en given plats i maktens korridorer. Louise Eek har skrivit debattartiklar tillsammans med Margareta Winberg, ett par riksdagsledamöter skrev en motion i höstas och framförde PRIS krav.

Bland oss som inte har en plats i maktens korridorer finns både aktiva och fd sexarbetare. En del av oss har råkat illa ut i jobbet och andra har aldrig gjort det. Vi har olika erfarenheter men fler gemensamma och till skillnad mot PRIS så vill vi aktivt arbeta mot de verkliga orsakerna bakom att sexarbetare far illa istället för att bara enkelt säga bort med prostitution, vi for illa av det så därför gäller detta för andra. Vi tänker inte så…

Jag pratar för alla de sexarbetare (aktiva och fd) som inte tror på utopin om ett prostitutionsfritt samhälle. De som har en pragmatisk inställning till problemen som finns inom sexbranschen. De som vill attackera de verkliga orsakerna bakom de problem som finns. De som är upprörda över alla de negativa konsekvenser som horstigmat, dagens lagstiftning och prostitutionspolicy har medfört för oss.

Att utmåla sig själv som ett offer i prostitution är lätt om du vill ha empati och samhällets stöd och hjälp.

Jag pratar för de som vägrar göra ”syndabekännelse”, för de som vägrar hantera horstigmat genom att svära sig fria trots ett kanske oklokt val i livet. Jag pratar för de som tar konsekvenserna av sitt eget handlande, de som får stå utanför det politiska etablissemanget.

Man kanske kan säga att jag pratar för de stolta horornas intresse!

.

.
Andra bloggar om: prostitution, sexköpslagen, feminism, debatt, media,
politik, sex, horstigma, sexarbete, sexarbetare, Josefin Brink, jämställdhet
.
...