Kan man skriva om prostitution i andra ordalag än fördömande?
I Sverige är det tveksamt och det sker mycket sällan, dessutom råder det en hegenomi i debatten.
Här blir politiker t.ex. attackerade om de anser att vi som säljer sex är människor och ska ha samma mänskliga rättigheter som alla andra.
Men i Norge går det fortfarande att skriva om prostitution i andra ord och framförallt vågar man ha en öppen och demokratisk debatt om frågan till skillnad mot Sverige.
Aftenposten är Norges ledande dagstidning och har därför ett stort politiskt inflytande, precis som DN har här i Sverige. Igår skrev deras debatt- och krönikor redaktör Knut Olav Åmås en debattartikel om prostitution som gjorde mig mycket glad – Vi usynliggjør det vi ikke liker. Han utgår från Liv Jessens nya bok Det ideelle offer och det märks i texten att han faktiskt har läst boken och tagit intryck av den.
I inledningen av artikeln skriver han: ”For noen dager siden ble det utgitt en sakprosabok der prostituerte selv for en gangs skyld får en stemme….” Tänk om man kunde ha fått läsa sådan mening i vår största dagstidning istället för att öppet motarbetas från att höras!
Det går en våg av nymoralism genom Norge där det finns en tendens att förbjuda allt man inte tycker om och det är detta som ligger bakom lagförslaget om att kriminalisera sexköpare i Norge. Åmås påpekar att om man tar del av de remissvar justitiedepartementet har fått in på lagförslaget så kan man se att alla som arbetar nära sexsäljare argumenterar starkt emot att en sexköpslag införs i Norge och hanskriver att detta borde få alla varningslampor att blinka rött. Jag hoppas att många tar till sig det budskapet. Läs gärna Åmås hela artikeln den är mycket bra!
Historien om X som hota att outa mig tycks aldrig ta slut. Mediavärlden skrev en ny artikel om det hela där man intervjuade depp|ed. Det resultera i att hans fru får ett telefonsamtal av X! Deep|ed skriver idag – Ge fan i att ringa min fru.. Josh utser X till veckans plattnacke v.42 och 43 och från Blogge Bloggelito hörs ett långt Arrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrgh!
Själv försöker jag lägga hela den här tråkiga historien bakom mig och lite grann osynliggöra alla de risker jag löper istället för att själv bli osynliggjord eller skrämd till tystnad.
Och nu har den värsta rädslan släppt och jag har bestämt mig för att fortsätta blogga, skriva och ställa upp för intervjuer om media frågar. Jag har rätt att använda ett pseudonymnamn, sen kan man tycka vad man vill om det. Och om en outning kommer så vet jag idag vad jag skulle göra -> polisanmäla och släppa lös alla journalister i gammelmedia som vill skriva om det i Sverige, Danmark och Norge -> det skulle drabba den som outar mig enormt hårt.
Idag var jag inne på SR i Malmö för en intervju för programmet Kaliber i P1. De ska sända ett reportage om prostitution på söndag. På onsdag ska jag på kvällen debattera sexköpslagen i en paneldebatt där både Petra Östergren och Gudrun Schyman kommer att medverka. Det ser jag fram emot.
Det kommer att bli en jobbig dag. På fm har jag lovat att ställa upp och snacka i radion igen i en direktsändning i Radio Värmland.
De ville ta upp Liv Jessens nya bok och intervjua mig eftersom jag är en av alla författarna i antologin. Även om dagen egentligen inte passar, så vill jag ställa upp. För den här boken är viktig, det finns mycket kunskap att hämta i den och det är synd att inte en liknande har getts ut här i Sverige.
Här kan ni läsa ett kapitel från boken – Jakten på en dröm och i mitt inlägg om lanseringen av boken i Oslo i förra veckan finns innehållsförteckning samt en kort presentation av alla författarna i boken.
Apropå böcker Louise P håller på att skriva för fullt på sin bok om feminism. Jag ser verkligen fram emot boken som planeras att vara klar till den internationella kvinnodagen den 8 mars. Kanske den kan bli startskottet för en ny feministisk våg genom Sverige som kan skölja bort den typen av feminism jag så starkt ogillar… den där radikalfeministiska.
.
.
Andra bloggar om: prostitution, sexköpslagen, debatt, feminism
media, politik, bloggosfären, yttrandefrihet.
.
...
tisdag, oktober 23, 2007 at 9:54
[…] historia kort — Johanna Parrika Altensted, journalist, hotade Isabella Lund, före detta prosituerad — Isabella hoppade av onlinedebatten efter hotet — men den påföljande ilskan i […]
tisdag, oktober 23, 2007 at 21:06
Du får ursäkta min spontana reaktion men jag tycker att följande i din blogg låter som ett förtäckt hot:
”det skulle drabba den som outar mig enormt hårt.” Måste du formulera det så hårt?
Vi vet redan att det har drabbat/drabbar en person. När ska hon sluta drabbas? Folk kommer inte att våga diskutera dessa frågor om det ska vara på det här viset. Jag vet att du Isabella inte kan göra mer än det du har gjort för att få stopp på drevet. Personligen vet inte jag vad man ska göra. Men jag kan inte låta bli att känna sympati för Johanna. Initiallt kände jag väl även sympati för dig Isabella, men när jag såg hur din motdebattör behandlades av dina bloggvänner/läsare så blev jag förskräckt. Ska det vara på detta vis även fortsättningsvis?
Hälsningar
Nina
p.s. Obs! Jag vill icke ha några osakliga kommentarer som svar på denna kommentar. Mina intentioner är uppriktiga, inte illvilliga. Jag ställer frågor därför att jag är uppriktigt nyfiken, inget annat.
tisdag, oktober 23, 2007 at 21:19
Hon ska sluta ”drabbas” när hon själv slutar angripa folk, när hon har erkänt att hon handlade fel och när hon har bett offentligt om ursäkt för det.
tisdag, oktober 23, 2007 at 22:09
Nina alla som begår olagliga handlingar drabbas hårt och om handlingen i sig väcker avsky hos människor så riskerar man dessutom att få omvärldens reaktioner emot sig. Det är inget hot utan ett konstaterande av vad som skulle ske i verkligheten om någon outa mig.
X hot om outning väckte anstöt hos många människor i flera länder och man kan då förvänta sig starkare reaktioner om någon skulle göra allvar av hotet och outa mig. Jag vill bara vara mycket tydlig med att om någon gör det så kommer det inte innebära att jag bryter ihop av rädsla och darrande ligger på marken och skakar. Om det händer så kommer det en stark motreaktion från min sida som innebär polisanmälan. Det inebär också att jag kommer ställa upp för journalister, jag kommer inte, att som nu, be dem avstå från att skriva om den här händelsen.
Jag har rätt att använda ett pseudonymnamn och kämpar i motvind med att få folk att höra min röst och lyssna. Jag kommer inte tillåta att fula knep används mot mig bara för att min röst är obekväm att lyssna på för vissa.
tisdag, oktober 23, 2007 at 22:21
En sak till Nina… ja jag måste formulera detta ställningstagande hårt eftersom jag faktiskt lät mig skrämmas till tystnad.
onsdag, oktober 24, 2007 at 0:24
Bloggelito
Hon kommer med all sannolikhet inte be om ursäkt. Betyder det att du alltid kommer att ”drabba” henne på olika sätt? Jag föreslår att du chillaxar en stund. Det är dags att förstå att det finns minst två sätt att beskriva en historia. Ditt och hennes sätt. Ignorera inte hennes. Förhoppningsvis ignorerar hon inte din.
Isabella
Jag tycker att du har fått ett medialt genomslag som få PR-konsulter skulle kunnat göra bättre. Jag begriper mig inte på din ”jag kämpar i motvind”-analys. Förstå mig rätt: jag ser att du ständigt är i ropet, samtidigt hävdar du motsatsen. Hur mycket mer uppmärksamhet förväntar du ha?
onsdag, oktober 24, 2007 at 0:27
Dette var en bra artikkel. Det går absolutt en våg av nymoralism gjennom Norge, forby det man ikke liker.
onsdag, oktober 24, 2007 at 0:29
En fråga som dök upp helt spontant: Kan man polisanmäla utan att behöva uppge sitt riktiga namn?
Jag tror inte att man kan det. Men jag kan ha fel.
onsdag, oktober 24, 2007 at 2:16
Gunnar visst var den bra!
Synd bara att vi aldrig får läsa sådana artiklar i Sverige.
onsdag, oktober 24, 2007 at 2:16
Nina om du läser mitt nästa blogginlägg så blir det mycket tydligt med vad jag menar med motvind.
onsdag, oktober 24, 2007 at 17:46
Nina som tyvärr också en del andra verkar uppfatta hela frågan som är i centrum för den här bloggen som att det handlar om Isabella personligen och den uppmärksamhet hon får el inte får, de motgångar & framgångar hon får som debattör, de vänner och fiender hon har och gör sig. Men så är det inte. Det handlar om den politik som förs mot sexsäljare och de konsekvenser den får. T ex i form av att DN inte offentliggör twinglylänkar ifrån en sexsäljerskas blogg. Det är lite olyckligt att debatten i så hög grad är ”fixerad” vid Isabella. Men hon är faktiskt inte den enda sexsäljerska som debatterar. Se även Greta Garbo t ex. En annan anonym sexarbetare som gör ungefär samma ställningstagande som Isabella men som inte alls uppmärksammas på samma sätt. Att det är så är inte Isabellas fel. Det är inte heller Isabellas fel att de allra flesta sexsäljare inte vill, kan & vågar ge sig in i debatten & att uppgiften därför blir desto större för den som faktiskt gör det (de som är tysta & anonyma lär förresten inte frestas att överge sin undanskymda position när de ser hur mycket skit och missunsamhet Isabella får ta emot hela tiden).